Kanske är det så att det finns lite nyfikna besökare som nu då gärna skulle vilja ha en insyn i hur helgens klänningsprojekt kommer att se ut.  Jag har nämligen återigen fallit för frestelsen att köpa ett färdigt mönster... TROTS att jag veeeet hur mycket jag brukar svära över dåliga skärningar och dålig passform. Komersiella mönster är gjorda för standardbyggda kvinor - inte kvinnor med petit längd på livet, större omfång ihop med stora "milkythings". Men jag kände att jag inte riktigt hinner med en mönsterkonstruktion till en korsett i dagsläget. För korsetterat skall det givetvis vara. Men jag skall alltså bara använda mönstret till livet. Kjolen skall förmodlig bli med lagda veck.

Mönstret är alltså ett Vogue-mönster och bilden således från Voguepaterns.com. Jag har tänkt mig det beige livet, med den rundade nederkanten. Det skall alltså sys i kinabrokad och till det en stor kjol i nougatfärgat thaisiden med lagda veck och en underkjol med tyll. Dock skall det i livet sättas i en ordentlig stålplanschett fram istället för klena hyskor och hakar som de tydligen förordar i besrivningen. Hyskor och hakar går väl an om man ser ut som ett spjälstaket, men inte om man som en annan håller sig med renässansformer. Finns väl en orsak till att man sydde klänningarna med valfiskben förr...

//Annika

Hotellet är bokat, 2 nätter på det där mysig stället vi förlovade oss på för snart två år sedan.

Skorna beställda och bekräftade att de hinner fram. Rosa satinskor från Pernillas brudbutik.

Hundvakter bokade och vidtalade.

Uniformen finns i en klädpåse i en låda jag hoppas står långt fram.

Håret gjorde jag i ordning med nya slingor för snart en månad sedan.

Det är dags för årets höstmiddag på LV6 men jag har ingen klänning. Jag har helt enkelt inte hunnit sy. Tyget inhandlades för en och en halv månad sedan. 3 meter nougatfärgat siden (jaja, jag kunde inte låta bli efter att ha fixat Lollos klännig) och 1,5 meter kinasiden i purpur med japanska körsbärsblom-kvistar på - grenarna är nougatbruna och blommor i rosa och lila. Jag är dessutom flera kilo tyngre i år så det finns förmodligen inte en suck i världen att jag skall lyckas ta mig ner i empirklänningen jag till slut lyckades klämma ner mig i förra året. Blev ju visserligen inte den då heller, men det är ju en annan sak.

Så helgen skall tillbringas vid symasinen. Jag har inget val helt enkelt. Det blir ju inte bättre av att min kära sambo villigt delat med sig till alla kvinnliga kollegor att jag kan ju verkligen det där med att sy vackra klänningar...

Någon kommenterade idag att jag tycks hålla mig sysselsatt.

//Annika

I söndags åkte Ida och Tin tillbaka till Forshaga, i måndags åkte Sir B hem till sin matte. Igår vinkade vi av en förhoppningsvis dräktig Monya och hennes matte.

Monya hade under sommaren hunnit växa igen, då jag inte lyckats klämma in tillräckligt med tid för att plocka fram saxen. Karvade i henne lite i slutet på juli men sedan dess har pälsen fått växa. Så jag förvarnade Leone i veckan med förhoppningen om att få mig en liten klippkurs. Fredagen ägnades åt bad och fön och lördagen åt klippning. Leone visade hur hon tar fram formerna för en continental - vilket är en relativt smidig frisyr att ha på en tik som skall valpa - och därefter fick jag putsa vidare. Och titta! Det kom fram en hund ur pälsmonstret!

Ser ni förresten den rosa väskan i bakgrunden! Det är min nya trimbag som Leone hade med sig till mig då hon hade två! Den är übersöt! Perfekt för saxar, kam o en karda och att stoppa trimmern i mellan rakningarna. Då slipper den att åka i golvet i obevakade ögonblick när man är i full färd med karda och sax.

Tack så mycket Leone för tiden vi fick med Monya, nu ser vi med spänning fram emot tillökningen!

//Annika

Jag har hittat kameran i röran! Så nu får ni ett par bilder på hungriga människor i samband med flytten.

Mor, Dennis och Alexander hugger i medan Lelle bränner på mera mat.

Här låter vi maten tysta mun...

Mamma

Moster Seija

Min bror

Min kusin Leo

Hans fru Katja

Våra flickor Leia och Ida

Min ex-make Dennis

Leias leasingbror Alexander

Min älskade vän Anna

Annas söta bonusdotter Vanessa

Våra kära IG-vänner Rebecka och Daniel

för ALL hjälp med flytten!!

Det hade varit hopplöst att genomföra detta utan er!

Idag låste jag då dörren till lägenheten för sista gången. Den är tom och skurad. Högarna är borta från utsidan, tack vare mor och moster Seijas gigantiska hjälp igår kväll. Jag har fyllt bilen en sista gång idag, med dammsugare och städpryttlar. Dataprylarna som skall slängas - kan inte komma på något alternativt användningsområde för en fotoskrivare med krossat scannerglas - har jag lastat in i bilen för att köra till tippen. Nu hoppas jag att jag inte behöver flytta igen på MÅNGA år. För jag kan inte komma ihåg att jag någonsin har tyckt att det varit så jobbigt tidigare. Vet inte om det är åldern eller situationen som gör det. Motivationen att göra ett smack med lägenheten har ju varit minimal eftersom jag knappt varit där sedan vi fick tillträde till huset den 1:a augusti.

Det KAN i och för sig ha att göra med att jag fick mycket begränsat med assistans från min kära sambo... *förlåt älskling - inte meningen att ge dig dåligt samvete* Men det är så att Lelle har gått och skadat sig IGEN. Återigen en arbetsskada. Han har under en orienteringsmarsch under måndagen trampat ner i ett hål i lite taskig terräng och pajat foten. Igår kväll satt han och gnydde med foten i högläge, i morse kunde han knappt gå på den. Så istället för att åka till jobbet och ta eftermiddagen ledigt för att ta hand om det sista i lägenheten, så har han tillbringat dagen på Mölndals akutmottagning. Kan ni gissa vad han tänkte den här gången när han skadade sig...?

//Trött Annika

Har precis skrivte ett LÅÅÅNGT inlägg om helgens flytt som ni nu inte kommer att få läsa, då den nya mobila uppkopplingen är sämre än den jag har när jag kopplar upp med mobiltelefonen!! Allt försvann och jag kunde inte ens kopiera det för att göra om det!

Och efter att jag spytt över detta så noterar jag att det förbannade inlägget ändå har lyckats hamna här, så nu har jag eldat upp mig alldeles i onödan dessutom!

//Irriterad Annika

It is done!

Fy fan vilket jobb det var! Men grejerna är ute och vi har lyckats trycka in ALLT vårt bohag på 54 kvm + altan. Det går knappt att komma in, men vad gör det...

Lördag morgon tog vi det en smula för lungt, så jag hann nästan börja hyperventilera ett tag där. Vi gick igenom hur vi tänkt oss dagen. TinTin den lilla silverfisken hade lägligt nog passat på att rulla sig i ngt ruskigt ruttet så hela huset stank avfallsanläggning. Ida blev befriad från flyttstök och blev ålagd hundbad istället. Det har hunnit slå mig ifall inte det där bajs-rullandet kom liiite väl lägligt... Hundarna delades upp - Tarz, Monya, Tin och Vilda blev kvar i huset och Vilda skulle få sällskap av två IG-kompisar i antågande. Gimli och Bouster skulle med ner till lägenheten.

11.00 hämtade vi släpet. Ett flyttskåp på 10 kubik. 20 över var vi nere i centrum och plockade upp Rebecka, Daniel och Snigel och Alva. Upp till huset för att lämpa av Lelle, Ida och gänget så att det kunde röja upp och göra plats och att Lelle med sin skadade hand kunde ägna sig åt utfodrandet. Anna och Vanessa var på väg till lägenheten, Leo hade redan bankat på dörren där nere fick jag veta. Styrde dit Dennis, Leia och Alexander för att ta emot dem. När jag kom ner dit tio i 12 så var alla samlade och vi körde igång med detsamma. Det fanns prylar som inte var packade givetvis - finns det någon flytt som inte har det? Så medan gänget bar så packade jag, Leia och Vanessa det sista - medan jag samtidigt försökte plocka ner hyllor och organisera vad som skulle vart. Halv ett trillade en av mina bästa vänner - Katja - in. Strax innan ett kom min kära moster och gudmor Seija, min mor och min bror. Nu började det hända grejer! Mor, Seija och Katja anslöt till min styrka, det plockades ner tavlor och hyllor o gardiner i en rasande hastighet och städades samtidigt!! Väggar, lister, fönster, dörrar och golv skurades.

När lägenheten var nästan tom kom ex-maken in och frågade om det var allt. Jag log brett och gav honom garagenyckeln. Han kom in efter en stund och sa att han skulle aldrig frågat... Utöver det så tömde vi även förrådet. Då höll min kära kusin på att svimma. Min bror trodde jag skojade när jag sa att även badkaret skulle med vid andra vändan. "Jaja, gott folk, ta allt som sitter löst!!" Men faktum är att avskeppandet av badkaret var ett villkor från köparen för att jag skulle få ta med mig badrumshyllan, vilket jag tidigt hade bett om.

Flyttskåpet fylldes tre gånger och varje vända lastades ur och organiserades uppe i huset med Rebecka och Daniels eminenta hjälp!

Vid sex-snåret gick sista lasset. Bilarna fylldes till bredden och vi åkte alla upp till huset. Mamma åkte och hämtade brorsans hund Zack, så att han slapp sitta hemma ensam. Det fanns ju hundkompisar att leka med uppe vid huset. Då lämnade vi lägenheten med enstaka småprylar kvar, båda sovrummen städade, badrummet tomt och skurat, fönstrena putsade och större delen av köket skurat. Det som var kvar till söndagen var städning av vardagsrum, matplats, hall och förråd.

Vid huset hade Lelle startat grillen och när jag kom fram - sist - så fick jag gasolflaskan i famnen. Gasolen i grillen hade tagit slut. Upp till macken, byta in och tillbaka. Efter en kvart fick jag åka igen. Plomben till gasolen satt som berget och gick inte att få ur. Upp till macken, byta flaska och tillbaka. NU kunde jag ta ett glas vin. Lelle och gänget vid huset hade plockat fram vartenda bord vi hade och dukat upp långbord på gräsmattan. Mellan folk, stolsben och bordsben ilade 9 hundar i varierande storlekar och raser - 3 IGsar, 3 mellanpudlar, 1 storpudel, 1 boxer och 1 schnauzer...! Lelle brassade igång käk för fulla muggar och det tog inte många minuter innan grilldoften började sprida sig ifrån kycklingklubbor, chorizo-korvar, räkor och musslor. Blandat med doften av spansk peppar och saffran. Till det hade han fixat en übergod vitlöksdressign på youghurtbas. Alla högg in med liv och lust och lät sig väl smaka av paellan och det som bjöds till. Ingen behövde åka ifrån oss varken hungrig eller nykter om man så önskade. Vid elva hade alla droppat av, mätta och trötta. Lelle och jag satt kvar en halvtimme med ett glas vin och njöt av tillvaron. Sedan gick vi in och formligen stupade i säng.

På söndagen åkte vi till Gunnebo och kikade på den ekologiska marknaden en sväng, sedan körde vi Ida till tåget, handlade och delade återigen upp oss. Jag åkte till lägenheten för att städa ihop med mor och Lelle åkte till huset för att städa upp efter lördagen.

Idag har jag ett par saker kvar. Golvet i hallen, köket och matplatsen skall torkas av. Diskmaskinen köras med rengöring. Hyllorna i förrådet skruvas ner och tas med. Sedan är det invändiga klart. Tisdag eftermiddag har Lelle tagit på sig att skyffla iväg jord- och grushögarna på utsidan. Jorden skall krattas ut över gräsmattan och gruset och stenarna forslas bort.

Onsdag sker överlåtelsen. Mäklaren har fått fullmakt, då jag är i Stenungsund på leverantörsträff/utbildning.

//Annika