Solen har förärat oss med sin närvaro hela helgen. Igår tog vi en vända till tippen och slängde ett billass med skräp. Mamma var här och fikade en stund. Vi njöt av våren på altanen. 

Idag har vi varit på shoppingrunda. Dels har vi införskaffat ett duschtråg för att motverka det taskiga fallet i duschen. Sedan åkte vi till Bauhaus för att köpa en ny torkställning... Vi kom hem med en... buddha till trädgården! SÅ söt var han där han satt bland orkideerna och läste en bok. Vi bestämde oss direkt; han skulle flytta hem till oss och få sitta i entrén och läsa sin bok. Bredvid bambufontänen, bland ormbukar, funkia, bambu och liljor. Det kommer att bli jättefint och skänka precis den andan vi vill förmedla till dem som kommer hit.  

Bambufontänen införskaffade vi förra helgen. Eller det är snarare en springbrunn tror jag man skulle benämna den som. En stor skål i glasfiberbetong och med en vattenpost i bambu placerad tvärs över. Skålen skall fyllas med runda stenar så att porlandet inte blir för högt, men tillräckligt för att var och en som kommer upp för trappan skall få förnimmelsen av det renande vattet. Platsen skall ramas in av spaljé som skall skänka insynsskydd. Den skall täckas av piprankan. Stora flata betongstenar skall läggas på marken så att man ställa ett litet bord och en stol där. Plattorna skall ramas in av en grön marktäckare - har tänkt mig vintergröna. Närmast husväggen blir det vit backtimjan, där solen kommer åt. Vita liljor skulle vara fint också. 

Åh vad jag älskar våren. 

//Annika 

Frukosten blev godkänd av lilla fröken krokodil. Bravoburgare är tydligen godkänd gravidmat för illamående pudelfröknar, så det fortsätter vi med. För om foder är en djungel i vanliga fall, så blir den till Amazonas när man har en dräktig tik. De flesta vet dessutom att jag är rätt petig med vad jag stoppar i mina hundar även i vanliga fall. Tror vi skall ta en sväng ner till vår Arken Zoo idag... 

//Annika 

Lilla fröken krokokodil matvägrar. Jag har fått handmata henne igår kväll och idag. Hon får i sig en halv näve torrfoder innan hon lämnar. Imorgon skall hon få färskfoder. Hoppas det får upp matlusten lite. Hon har tappat överskottshullet hon la på sig hos Ulla och även om hon inte är mager så bör hon inte tappa mer - hon skall trots allt ställas ut en gång till innan hon går på havandeskapsledighet. Vi hinner precis innan regelverket sätter stopp för tävlan innan valpning. 

//Annika 

Lilla fröken krokodil mår lite tjyvtjockt. Hon roar sig med att kräkas ibland. Juvren har svullnat och hennes stubin är kort. Hon gav pappa en avhyvling häromdagen som hette duga. Brorsan åker på en hurring då och då och syster Lilo är i onåd allt som oftast. Det är i princip bara TinTin och Nova som går helt opåverkade tror jag. Mamma Nova fjäskas det för i oföminskad takt och TinTin är fortfarande bästa kompisen. Till och med nippertippan Vilda har fått sig ett fräs då och då. Nu har det gått tre veckor sedan parning.

Det är tveklöst dräktigt här.   

//Annika

Så får jag då äntligen tummen ur att lägga upp en bild på Pumba från förra helgens utställning.

BIR Hitmakers Out of Control och BIM Cachas Dot för domare Rob Douma, NL. Båda hundarna blev champion denna dag! Grattis därför även till Berit på Cachas! (foto: Kerstin Johansson)

På första försöket efter hans tvåårsdag - så erhöll han sitt sjätte svenska certifikat och kan numera tituleras SEUCH! Eftersom han dessutom har ett finskt certifikat i bagaget så kommer han även att bli FIUCH! Behöver vi säga att vi är lite extra stolta över honom. Han är ju dessutom MH-beskriven med ett väldigt trevligt resultat.

//Annika

Idag har vi röjt det värsta i trädgården. Anna har krattat gräsmattan, så det är rent o snyggt. Jag har klippt spirea-buskar och satt sticklingar. Bladmyntan är omplanterad i krukor, liksom gojibären och delar av den prickiga thémyntan. De 10 lavendelplantor som sett dagens ljus har fått flytta till större krukor oxå, med mer näringsrik jord. Så nu håller vi tummarna att de tar sig och växer sig starka. 

Under kvällen har vi kikat på hur vi skall göra i ordning entréplanet och kryddplatån. Entrén skall få en österländsk influens som skall förmedla lugn. Det skuggiga läget kommer att bli en bra plats för ormbunkar, funkia, liljor och pipranka. Kryddplatån med sitt soliga läge kommer att beläggas med grus. Några rosor kommer att få göra kryddor och lavendel sällskap. Det finns planer på att gräva en större damm och placera den vid altanen. Förhoppningen är att den blir djup nog för fiskarna att övervintra i den. 

Det kommer att bli en hel del jobb med trädgården i vår. 

//Annika 

Det står kartonger överallt. Halvuppackade, tomma och ouppackade - alltså av alla de sorter. Golven är skitiga, men det är ingen större idé att städa - man kommer inte åt och det kommer att vara skitigt om fem minuter igen, när nästa låda skall fram och något annat skall flyttas på och sorteras om. Anna har i tre dagar nu rensat skåp, slängt skräp, städat skafferi och packat upp och organiserat om. Jag har inte ens försökt att hitta bland grejerna.   Jag lär mig tids nog. Hennes grå vitrinskåp har fått ersätta skåpen mellan hundrummet och toaletten och det är nu fyllt med vackra glas. Vuxenpoäng. Det blev jättefint. Även om det inte kommer till sin rätt än bland kartonger och bubbelplast. 

Ikväll skall jag skruva ihop ytterligare en Billy-hylla så vi kommer åt att få i ordning hundrummet. Anna är beordrad viloläge tills dess. Dels har hon en inflammation i skuldran som inte vill ge med sig - vet inte om det har att göra med att hon städar och gnor så frenetiskt så att den inte får en möjlighet att läka kanske   - dels vaknade hon i morse med migrän. Så hon behöver definitivt en vilodag. Hade inte gjort ont för egen del heller, men det får bli till helgen. 

//Annika  

Med ett par timmars sömn efter den långa flyttresan vilken efterföljdes av tömning av släp och visit på kliniken i Mölndal där Anna skall öppna trimmet, så tog då bad och fön vid av 4 hundar. Jag badade och fönade och Anna klippte. Yzma, Pumba, Lilo och Nova i den ordningen. Vi stupade i säng kl 3 på natten. Grinfärdiga av trötthet båda två. När klockan ringde vid 7 trodde jag att jag skulle dö helt ärligt. Efter att ha fått i mig lite frukost och fått in allt i bilen åkte vi till Volvia-hallen och SPKv's utställning. När jag parkerade bilen efter vi hade lastat av allt och gick mot hallen så sa jag till mig själv att efter utställningen i Strömsnäsbruk kommer jag inte att kliva in på en utställning igen på VÄLDIGT länge! Det är inte roligt att vara trött, slutkörd, stressad, grinig och bara vilja hem. Man skall ju hålla på med det här för att det är roligt. Just då var det allt annat än kul.

Det var som bortblåst drygt 8 timmar senare. Då stod vi med dagens resultat. Trots 150 mil i bil. Trots flyttstök. Trots minimalt med sömn. Trots stress. En champion tillika BIR och BIS4, en bt-placering, en bästa mellanpudelveteran tillika BIS3-veteran. Burens långsida gick knappt att se under alla rosetter, foderäckar bars i skytteltrafik till bilen, liksom paket med skålar, formar och  vinglas. Vilka fantastiskt vackra vinglas förresten!! Certgåvan bestod två sirliga höga vinglas vilka hade en graverad pudelsiluett på kupan. Måste försöka komma ihåg att ta kort på dem så ni får se dem.

Pumba erövrade alltså sitt 6:e svenska cert - två veckor efter sin tvåårsdag. I bagaget har han även ett finskt cert, så rent krasst blev han champion dubbelt upp! Så snart det svenska championatet är registrerat kan man ansöka även om det finska. Nu hägrar givetvis både Norge och Danmark... och sommarens utställningar. Han har ett svenskt CACIB och behöver således fylla på med fler av dem ifall han även skall bli C.I.B som mor sin.

Tvivlar någon på att jag och Anna är stärkta i vår övertygelse om att kombinationen skulle bli SÅ rätt?? Trots alla som skakade på huvudet och frågade om det inte fanns en skruv lös när man på julafton beger sig på resa över hela vårt land med en höglöpande tik i handbagage-väska... HA! Där fick ni...! Får man lust att säga. Fast det kan man ju inte. För de flesta i vår omgivning skakade på huvudet och konstaterade att jaja... det är ju så det är med oss hundidioter...  

//Annika