Jag tröttnade på resten av de vildvuxna buskarna och plockade fram såg och grenkap och ajöss med dem! Två sågades ner helt och en tuktades ordentligt. Vips så tittade växthuset fram ordentligt. Nu är det lite väl tomt framför, men jag får tänka på rosorna som komma skall. Det syns inte riktigt på bilden (den översta) på grund av vinkeln, men det finns nu en tom yta framför växthuset som är nästan två meter i diameter, skulle jag tro. De gamla buskarnas stammar sticker upp en tio cm än så länge. Men man kan ju inte plantera dit det nya förrän man rensat bort det gamla. Det är massor av rensning kvar, men det går sakta men säkert framåt.

Jag har tre spireabuskar, flera funkior och daggkåpa som måste bort/flyttas på. Jag hittade även en stackars vettskrämd ros av okänd sort, vilken behöver få bättre jordmån och näring för att trivas. Den ser ut att vara karminröd alternativt mörkt rosa. Massor med små taggar har den, som sitter svintätt. Det står inte högt i kurs, så den måtte vara fin när den väl blommar. :-D

Tycker det är roligt att jämföra bilderna. Förändringen blir så tydlig då. Tänk vad man kan åstadkomma på tre veckor bara genom att röja!

Jag har hittat en annan underbar rossort jag bara MÅSTE ha där uppe. En Ferdinand Picard.

Den Souvenir de Malmaison jag köpte på Plantagen för några dagar sedan verkar trivas i sin kruka. En gigantisk blomma har slagit ut och sprider den ljuvligaste doft! 

//Annika

Även på vägen fram till fruktträden och där bärbuskarna har dykt upp ser man lite skillnad. Jag börjar allvarligt överväga att göra mig av helt med krusbären, ingen som vill ha dem? Man får komma och gräva upp dem och ta dem, jag hjälper givetvis till.

Nog börjar man skönja skillnad! Se bara! Sr ni den vackra muren och ytterligare en nivå av trädgården som dök upp tack vare att buskarna försvann?! Jag tror jag skall göra mig fri från busken till höger i bilden ganska snart också. Undrar om mamma vill komma och fika ikväll tro?

Sakta men säkert går det och det är ju sjukt mycket kvar men ändå...

Bärbuskarna är ju flyttade.

Den trista syrenen och buskaran uppe på platån fick sätta livet till när min mor belsutade sig för att gå en vända i trädgården med sågen.

Nu har jag även börjat fylla krukor som skall stå längs gången - slipersen och en plattrad skall dock bort och krukorna kommer förmodligen att bli åtminstone i samma material och då troligen i betong. Nu har jag tagit vad som funnits att tillgå. Plantera om får jag göra vartefter jag får in rätt krukor.

Ett par nytillskott har jag i trädgården: en bambu, mer lavendel - som jag redan börjat slakta på sticklingar - och en buskros. Souvenir de Malmaison. Samtliga har fått se sig stationerade i raden av krukor, tills jag slutligt bestämt var de skall få bli hemmastadda. Rosen kommer troligen att få fortsätta bo i kruka, så att den blir lätt att flytta. Den verkar inte så förtjust i vårt blöta väder, så jag vill kunna flytta den till mer skyddat läge ifall det behövs. 

Sedan börjar man ana förändringarna om man jämför med bilder tagna för ett par veckor sedan.

//Annika

... i hundens dagbok.

"Det regnar idag igen, tjoho vad roligt!"

"Murkna brädor i källaren, tjoho vad roligt!"

"Vattenrör som läcker i badrummet, tjoho vad roligt!"

"Byggnadsbestämmelser som inte vill som vi, tjoho vad roligt!"

Undra när man skall inte kattens position i det hela:

"Dag 28 i fångenskap... Jag har fortfarande inte klurat ut vem som hyser sådant agg mot mig att jag drogades, bakbands och i mitt dilerium tvingades skriva på för fastigheten..."

//Annika

Idag kom min kära mor förbi en sväng. Hon skulle "bara" bada i Tulebo en vända och sedan komma och fika. Med sig hade hon blåbärsscones! Mums!

När hon 5 timmar senare åker hem har hon tömt körsbärsträdet. Plockat hallon, smultron och vinbär. Dessutom har syrenen och två av de anskrämliga buskarna uppe på platån - där rosenträdgården senare skall anläggas - fått se sig besegrade.

Lelle har stängt av vattnet, så jag har bunkrat vatten i dunk. Nu på eftermiddagen skall han regla och isolera ytterväggen mot vattenpump/hydrofor/filter/beredare och då behöver han kapa vattnet så inga olyckor sker. 

Hej hopp, nu skall jag börja klura på vad vi skall äta till middag. Blåbärsscones fungerar ju inte hela dagen. 

Isoleringen har börjat hamna mellan reglarna och Lelle har satt upp en gipsskiva så att jag kunde förmedla en bild av hur det börjar arta sig. Vi var även tvungna att börja titta på var glasbetongväggen skall gå då den skall armeras och förankras i ytterväggen. På bilden har vi ställt ut blocken där dessa skall muras upp för bastuväggen.

Bastudörren hamnar där det inte finns block - längst till vänster. Hur inredningen skall utformas är inte rktigt spikat. Det har framkommit att avståndet mellan aggregat och glasblock måste vara minst 30 cm och just nu klurar vi på hur vi skall lösa det dilemmat. Tankarna går även åt att väggarna skall kläs med det vita matta kaklet och att Lelle istället snickarar ryggstöd i samma stil med lavarna, så att man inte behöver luta sig mot de varma plattorna. Önskemålet är att lavarna skall gå längs den bakre väggen, från vänster till höger. 

En annan grej med glasblock är ju dilemmat med duschen precis utanför. Har läst och läst och läst, och läst lite till, om att det inte rekommenderas. Varför? Jo enligt konstens alla regler så finns tydligen risken att blocken kan spricka av värmeväxlingar över 80 grader. Het bastu - kall dusch = kass kombo. MEN nu är det ju så här... att för det första så är vi den typen av människor så vår bastu kommer aldrig över 90 grader. Vi gillar ju ångbastuvarianten = lägre tempratur och hög luftfuktighet. Bästa temperaturen är 75 grader. Dessutom finns det inte en själ på den här världen som skulle få mig att duscha i 10 gradigt vatten!! Det är ju det som krävs för att då komma upp i gradskillnader på 80. Jag undrar om termostaten i duschen ens går med på så lågt gradantal... Så jag är nog beredd att ta risken... Vi får väl se om blocken håller...

Nu börjar reglarna vara på plats och större delen av badrummet är förberett för isolering. Jag fick tjata upp honom för att äta igår kväll, klockan var närmare 23 innan han förmådde slita sig.