Så vad ska man hitta på 2017 då?

Förhoppningen är att jag ska hitta tillräckligt med tid åt att ta vid spårträningen på allvar så att jag kan starta Ginny i spåret. Yzma ska starta sin första "riktiga" lydnadstävling i januari. Har inga förhoppningar alls om att det ska gå vägen på något sätt, då vi bommar apporteringen. Men jag hoppas kunna sporra lite valpköpare att oxå komma igång - kan vi så kan de. O de kan. Så sjukt mycket bättre än vi.

Ena muren i trädgården har rasat. Så det kommer att bli ett projekt till våren - den behöver lagas och förstärkas. Mest troligt gjuter vi en ny front utanpå och armerar gjurningen, så håller den förhoppningsvis. Ska konsultera den kära gjutexperten till granne om den tanken. När vi ändå är igång så får man nog ta itu med hela entréplanet.

Målet i sommar är att ta sig till Gotland igen. Det är medeltidveckan som hägrar givetvis och det var överkomligt i pris när vi fick med oss husvagnen.

På hundfronten har vi två - ev tre - valpkullar inplanerade. Där första parningen ska ske om en vecka. Så våren kommer att tillbringas hemmavid, med valpar på löpande band. Jag ska bli färdig med min ringsekreterar-utbildning är det tänkt. Jag har gjort en elevtjänstgöring och ska sitta som elev/arpirant tre av fyra dagar på MyDog. Jag skulle vilja hitta ork och motivation att slutföra hunddagisutbildningen också.

Ny kyl och frys kommer på onsdag. Och jag ska försöka få tummen ur att ringa snickaren efter MyDog - om jag överlever det eventet i år - så att vi får trappan till bottenvåningen fixad. Därefter först är det möjligt att ens fundera på att börja spika innertak och tapetsera och måla.

Tja, jag blir nog inte sysslolös i år heller. :-D

//Annika

Tiden går bevisligen fort. Trots att vi inte haft några valpar den här hösten så har det uppenbarligen rasslar förbi.

Sommarsemestern avlöpte väl. Trots en del missöden med husvagnen. Körförbud, elfel, ombesiktning o en kyl som ena stunden fungerar o nästa inte. Men även på den sistnämnda så har jag nog kommit på knepet. Nu har jag även erfarenhet av ett exploderande husvagnsdäck och vikten av att vara förberedd och att kunna planera om fort. Man är inte stor på jorden när lastbilarna dundrar förbi en i 120 på motorvägen. Vagnen får hänga med några år hoppas vi. Den har en del skavanker som är större än vi trodde men modellen passar oss och den har hittills varit till stor glädje. I förra veckan roder jag mig med att fylla en av gliporna i den med expanderfogmassa. Får väl se om det funkar så att den rullar med oss ett par år till. Vi har tittat på nyare modeller men det är väldigt mycket pengar för en portabel sovplats rent krasst.

Jag har gått ringsekreterarkurs under hösten. Hundutställningar och rallylydnadstävlingar har avlöst varandra och i början på december var jag en sväng i Stockholm för att visa mig på HundMässan. Det var en lyckosam begivenhet med två dagar som utställare och en som ringsekreterarelev.

Jag har bytt bil. En Peugeot igen, mot bättre vetande. Men det var det eller en Citroën och jag gillade Peugeotens interiör bättre. Även det har det vänts och vridit på ordentligt. En ordentlig genomlysning av behovet och många provkörningar och koll på olika modeller hann det bli innan Tepeen hittades.

Det har inte blivit så mycket renoverat i år. Ingenting alls faktiskt. Trädgården förfaller den oxå. 2016 är strax slut. Men de senaste dagarna har jag gjort några investeringar som förhoppningsvis kommer att bidra till en förändring på renoveringsfronten under kommande år. Ny kyl och frys är beställd och betalad. Om ni visste vilken skön känsla det är att återigen ha en buffert och ett sparkapital att ta av. Ni om känner mig väl och som har följt mig genom åren vet mycket väl vad som för drygt 7 år sedan orsakade att stora delar av mitt arv och sparkapital visade sig förverkat.

Så 2017 kommer att bidra till att ombyggnationen av köket inleds. Det ska göras i flera etapper eftersom jag vill kunna betala det utan att ta några lån. Eftersom äger huset själv är det oxå viktigt för mig att jag nyttjar mina egna medel till det. Det får ta den tid det tar. Jag har även fått kontakt med en snickare som ska kunna åtgärda trappan inne. Även den har sett ut som den gjort i 7 år nu. Med det hoppas jag att jag ska kunna börja montera innertak även i hallen och efter det tapetsera. Äntligen går det åt rätt håll. Tålamod är en dygd sägs det.

Så gott slut och gott nytt önskar jag.

//Annika

Jag hann förstås jubla lite för fort över kylskåpet igår kväll. När jag fått kylen tillbaka på sin plats o ännu senare gick ner för att kolla så att den fungerade: så gjorde den givetvis inte det. Vad #svordom liksom! Så jag kopplade ur gasol och el och plockade ut den igen. Vände upp och ner på den. Väntade en kvart. Gungade den runt o vände till slut tillbaka den. Hörde hur det bubblade i den. Kopplade i 230 o gick o la mig. Hade till och med en uppfödarkollega som erbjöd mig en husvagnskyl hon hade stående i sitt förråd. Tyvärr var den alldeles för hög för vår vagn. Det har jag ju hunnit svära över några gånger.

Jag kan nu konstatera att stående mitt på golvet och i kopplad i 230 så funkar den. Nu vågar jag knappt flytta på den. Känns inte driftsäker alls.

Jag har oxå konstaterat att det inte nödvändigtvis inte är så att den inte fungerar på gasol. Den bara inte fungerade alls när vi försökte få igång den. Gasol eller inte liksom.

Jag har bestämt mig för att koppla ut 12 volten ur vagnen o sätta upp ett vanligt 12 volts uttag på den kabeln. Vi kan i vilket fall som helst inte köra kylen på 12 volt idag - det drar för mycket batteri eftersom vagnens batteri inte laddas under körning. Jag ska montera dit gasolen o sätta kylen på plats och koppla in den på 230. Funkar den så funkar den. Som backup är det inhandlat en 45 l kylbox som går att köra på både 12 volt o 230. Den kan vi ha inkopplad inne i bilen medan vi kör och inne i husvagnen när vi står på el. 799 kr på Jula Club-kampanj idag. Det får vara good enough. Nu tar vi oss igenom semestern i alla fall och får både mjölk till kaffet och möjlighet att hålla lite matvaror.

//Annika

Inspirerad av Svenska Dagbladets ”Min helg2-åseri där ett antal framgångsrika får dela med sig av sina helgupplevelser så tänkte jag att jag skulle dela med mig av min helg… :-D Om ni inte läst berättelserna så lägger jag länken här...

http://www.svd.se/min-helg-nar-barnen-somnat-hoppar-vi-ner-i-bubbelpoolen

Min helg

Det är midsommar imorgon. Så när klockan slår halv fyra bestämmer jag mig för att ta helg. Har varit på Hav 52 och köpt sill till helgens midsommarluncher. Ska dels ha mamma och äldsta tösen på lunch på midsommarafton (barnet - som nu är 22 - tycker lite synd om sig som behöver jobba helg) dels ska hemmet intas av några väninnor på midsommardagslunch och valpgos. Ingefära/Chilli, Äpple/Curry och en ljuvlig romsill. Mor har övertalats till att inhandla potatis och gräddfil åt mig. Hon skulle ändå till affären.

Sveper in i omklädningsrummet och kliver ur uniformen – för dagen är det den nya unikormskjolen som har gällt. Är ju underbart att få vara lite kvinnlig och slippa de hopplöst illasittande uniformsbyxorna. Passformen på dem är vedervärdig när ens kropp hör till en kontorsråttas, som för första gången stack in näsan på jobbets gym i helgen. Vad jag gjorde där? Jag visade hur fint det var för sambon. Det finns tydligen en vibb-platta där! Tur det finns instruktioner på väggen om man någon gång skulle bli övertalad att kliva in där igen.

Nåväl – kastar ett öga på klockan. Hups – tåget går strax så det blir några raska steg till stationen. Tur jag bytte till bättre skor. De vita Rieker-ballerinorna jag spontaninköpte på lunchen för någon vecka sedan ger vedervärdiga skavsår. Väl framme dyker det upp en bild i huvudet över hur eftermiddagens strålar skiner in genom fönstret i omklädningsrummet och landar på mina mobiltelefoner i fönstret. Öppnar väskan. Konstaterar att de ligger kvar i fönstret, precis som min minnesbild påtalar. 180 grader helt om och en snabb marsch tillbaka och upp i omklädningsrummet för att hämta upp telefonerna. En hastig blick på klockan och konstaterar att jag inte kommer att hinna med tåget. Om det är i tid. Men med tanke på Öresundstågens förträfflighet så ger jag det en chans och kastar mig graciöst ut genom dörren och börjar… SPRINGA. Hela vägen till stationen och kommer nästan fram till trappan när jag hör hur tåget bromsar in. I med en högre växel och trappan tas trots kramp i vadmusklerna och hinner precis in genom dörren innan visselpipan ljuder. Får låsa in mig på toaletten så att folk inte tror att jag ska kvävas av flåsandet och påbörja hjärt- och lungräddning. Jag har tänkt ta tåget hela vägen till Mölndal och därifrån bussen hem, eftersom sambon har bilen. Min bil. Det är körförbud på hennes då den har dubbade vinterdäck. Den bilen som jag på morgonen körde till Kungsbackas däckverkstad för att den skulle få nya däck så att den skulle gå att besikta… Phu! Vilken tur att jag kom att tänka på det. Det hade ju kunnat bli pinsamt att komma hem utan den.

Tåget saktar in redan innan Varberg. Elfel i Göteborg meddelar de, så tåget kommer att vända i Kungsbacka. Vilken flax att jag har bilen där då! Väl framme i Kungsbacka kliver jag av tåget in i ett myller av midsommarfirare som nu ska in på bussar som ska ta dem vidare till Göteborg. Ingen information någonstans. Själv är jag väldigt nöjd över att inte behöva ge mig in i det kaoset utan kan börja traska mot däckverkstaden. Ska hinna vägen om Systembolaget och införskaffa rosé till sillen. Sillen. Som står kvar i kylen på jobbet. I Falkenberg. Jag är i Kungsbacka. Om en och en halv timme börjar kursen jag ska vara på. Skit i sillen. Det får vara. Det finns mer sill i affären. Traskar med raska steg mot däckverkstaden för att hämta bilen. Det är varmt och kvalmigt. Känns nästan tropiskt. Härligt – tänk om det trots allt blir fint väder över midsommar.

Snabbt hem och byta om och rasta hundarna och städa hos valparna. Beger mig mot kursen med unghunden. Sambon undrar om jag ska ha regntäcke med till hunden. Det ska nog inte behövas tänker jag men tar ändå med regnjacka till mig. Vi kommer hem två timmar senare. Kursen skulle sluta 21, men vi bröt upp tidigare för även om sommarregn är varmt så gjorde min hund klart för mig att hon hade väldigt svårt att höra och/eller begripa varför vi skulle roa oss med att hämta en boll på en kona när apellplanen förvandlats till en sjö. Visserligen gammal vattenapporterande ras – men det får ju finnas gränser för vad man kan begära av en ung individ där rasen inte använts för ursprungsområdet på ett par hundra år. Själv fick jag inta vårt trimrum som är färdiginrett sedan ett par månader tillbaka. Höj och sänkbart trimbord, spegel på väggen, plåtskåp för alla hundarnas pärmar, tidskrifter, vinnar- och championatrosetter inramade och uppsatta och allting ständigt täckt av ett lager päls från senaste friseringen. Den sjöblöta hunden fönades torr och samtidigt blåstes klippdammet all världens väg. Ingen fara – det lägger sig snyggt över nya ställen när man stänger av monsterfönen. Vilken för övrigt kräver hörselskydd vid användandet. Tänk att ingen designer gett sig in på det än – det är bara barnkåpor som finns i rosa.

Att bo i hus så pass ute på landet som vi bor är verkligen en ynnest. Nära till stan och ändå som en egen oas, avskild från stressen. Vi har enskilt vatten och avlopp och slipper klorsmaken ifrån det kommunala vattnet. Strömavbrott brukar vara relativt kortvariga och med dunk i beredskap klarar man sig några timmar utan bekymmer. Det är mer omständligt när septitanken börjar larma inför en storhelg och den här storhelgen var givetvis inget undantag. Med en valpkull och diverse valpspekulanter på besök så går tvätt och diskmaskin varm och det fejas extra mycket givetvis. Det är ju fräscht när det doftar nystädat med grönsåpa. Även om man inte har vitsåpade trägolv utan klinkerplattor och plastmatta. Det är ett logiskt beslut baserat på verklighet mer än drömmen om det snygga och fotbehagliga. Valpbajs går inte att avlägsna från ett vitsåpat trägolv. Lever man med en säkerhetssamordare så finns dock porta potti att tillgå när missödet med tanken inträffar och växthuset förvandlas till dusch i ett nafs. Tur det är sommar. Med en rosé-spritzer i näven, iklädd morgonrock så fick jag så här kvällen innan midsommar avnjuta en dusch i växthuset. Känslan av mys är ganska långt borta när man behöver genomföra detta inför en julafton.

Det här är även ett av tillfällena man uppskattar Foppatofflorna – trots avsaknaden av flärd i de skodonen. Man slipper att trampa in en och annan snigel mellan tårna när man går upp till duschen. Jag minns en väninnas tjut vid en midsommar för några år sedan. Hon trodde att hon hade trampat på en snigel och vrålet var öronbedövande. Tills hon konstaterade at det inte var någon fara – det var bara valpbajs… Den där attityden verkar dessutom genomsyra den närmaste vänkretsen. Väninnorna som kom på midsommardagslunch ryckte på axlarna och undrade om det inte var bättre de gick och kissade i skogen istället för att fresta på portapottin för en så simpel sak.

Midsommaren avlöpte lugnt. Engångsbestick och tallrikar ftw liksom. Det som behövde diskas diskades på sommarvis i baljor på gräsmatta. Med foppatofflor på fötterna och pirayatänder i hälsenorna. Vädret var helt makalöst. 26-27 grader och luftfuktigheten var så hög så det gick inte att säga om fuktfläckarna på kläderna var svett eller inte. Under söndagen var vi i Falkenberg och tittade på ett MH och passade på att hämta midsommarsillen. Det får bli sill och potatis till lunch några dagar.

Så är det måndag igen och jag fick äran att köra sambons bil till besiktningen. Hann precis med tåget. Hoppas jag kommer ihåg att bilen nu står i Kungsbacka. Sillen står kvar i kylskåpet hemma, så jag får väl köpa lunch idag. Igen. 

Hoppas ni haft en bra helg.

//Annika

Det är med samma föundran och glädje jag konstaterar det varje år. Mörkret ger vika. Sommartid inleddes förra helgen och det är som att livsandarna återvänder. Här händer dessutom så mycket just nu så jag vet knappt i vilken ände jag ska börja.

Jobbet. Känns helt sjukt bra. Jag har blivit omstationerad till Falkenberg och det var som att pusselbitarna bara föll på plats. Även om en flytt givetvis kräver sitt så har liksom ett antal knutar bara... lossnat. Jag ska den här månaden dessutom prova på att pendla med tåg - vilket leder till att jag slipper att vara frustrerad över att det går en timme till "ingenting" när jag kör bil. I värsta fall kan jag till och med jobba under resan. Eller skapa resultatlistor, svara på mail, uppdatera hemsidan, blogga, planera, hålla koll på ekonomin - ja vad som helst! Dessutom bidrar det till att jag rör på mig mer. Det behövs. Mitt jobb har blivit så stillasittande så det värker i kroppen vissa dagar och nu får jag ökat stegantalet med flera tusen om dagen. När jag gick från stationen igår så kände jag ren och skär lycka. Lycka över att vara frisk. Ha ett kul jobb. En rolig och meningsfull fritid. Männsikor som bryr sig och älskar en. Det känns verkligen så bra!

Detta trots att vattenpumpen i huset brände för två veckor sedan. Helgen innan påsk. Jag var i Skåne och parade Lilo. Hade för övrigt en jättetrevlig resa med ett stopp på utställningen i Malmö för att bara titta på andra hundar och shoppa litegrann. Sedan åkte jag vidare till Simrishamn där jag mottogs med öppna armar och inkvarterades och utfodrades med en helt himmelsk kyckling. Vi satt och bubblade långt senare än tänkt. När jag kröp i säng ringde jag hem. Där fungerade inte vattnet. Via telefon lotsade jag Anna ut i gången och försökte få igång pumpen igen. Utan framgång. Den fick vara frånslagen över natten och så fick vi göra ett nytt försök på morgonen. Telefonen ringer en liten stund senare. Nu luktar det bränt. Bränt plast. I huset och ute. Med mig i luren så får Anna instruktioner över hur pumphuset ska öppnas efter att varit förseglat hela vintern. Efter lite kontrollfrågor inser jag att pumpen förmodligen inte kommer att starta igen. Någonsin. Den planerade svängen om Strömsnäsbruk - för att titta på fler hundar - utesluts. Jag behöver ta mig hem istället. Väl hemma så konstaterar jag just det jag var rädd för. Pumpen har bränt. Vi har inget vatten. Påsken ska inledas på torsdag och Lysa är hemma för att valpa vilken dag som helst. Knackade på hos grannen och fyllde den stora vattendunken. Hantaget gick givetvis sönder på den på vägen...

Måndag morgon inleds jakten på en pumpinstallatör som kunde komma och fixa det innan helgen. Hade ett par stycken på plats på måndag och får offerter som sträcker sig från 20 tusen till 35. Ja, du läste rätt. 15 tusen i skillnad. För till synes samma jobb. Den billigaste är dessutom en firma som varit aktiv installatör i nästan 50 år och som dessutom var med och installerade grejer i huset när det byggdes. De kom på tisdagen och drog upp slang ur borrhålet och forslade bort den gamla pumpen. Men innan dess hann givetvis Lysa sätta igång och valpa dessutom. Måndag kväll kom det två pigga och matglada Sine Cera-pojkar till världen. Valpningen gick som en dans dock och Lysa fann sig snabbt till ro. Torsdag kom de sedan och genomförde installationen av den nya pumpen och vi hade vatten igång redan vid lunch.
Stora tvättprojektet inleddes direkt. Ironiskt nog uppdagades det dessutom att jag fått fel instruktioner av min fd sambo över hur vattenfiltret skulle backspolas.... Det är inte de röda kranarna som ska vridas, utan den röda knappen... I påsken har jag spolat så mkt skit ur filtret och jag misstänker att det kommer att kräva en hel del genomspolningar innan det är helt rent igen.

Dammpumpen fick jag i dammen igen i påsk. Bara för att upptäcka att o-ringen till filtret vittrat sönder över vintern. Innan jag ens satte i pumpen fick jag dock håva upp 11 döda grodor/paddor som fastnat under isen - som nu hade tinat helt. Idag har hag fått tag på en packning som funkar och startade pumpen. Tänkte att jag tar håven och tar en koll på hur mkt skit som finns på botten. Hela håven fylldes. Av döda paddor!! Hela botten i dammen är full och håven gav vika för tyngden och gick sönder. Det blir att skaffa en ny håv. Nu inser jag att lövnätet som vi inte hann få uppmonterat i höstas har ytterligare en funktion... det hindrar paddorna från att ta sig ner i dammen på hösten och bli kvar där över vintern. De kvävs. Paddor ska inte övervintra i dammar.

Det finns en nackdel med våren. Det vill säga när man har 6 hundar. Det blir väldigt smutsigt inne. Vilket gör att jag tycker inte jag gör annat än dammsuger och torkar golv.

Annars är det väldigt mycket mailkorrespondens just nu - vi har ett väldigt tryck på valparna igen. Positivt givetvis, men det blir väldigt många som kommer att bli utan igen. Det är inte jättekul.

Nu får det räcka för idag. Får berätta mer om sommarplanerna en annan gång.

//Annika

I år ser det ut som att vi siktar in oss på att vara hemma över sommaren. Några enstaka avstickare för utställningar men fokus kommer i år att ligga på trädgården. Den som under förra året tilläts mer eller mindre förfalla. Jag har börjat med att förkultivera kronärtskockor och luktärt i roottrainers. Får väl se vad det blir av dem i år. Funderar just nu på om man skulle göra slag i saken o snickra ihop ett hönshus...

Gotland under medeltidsveckan hade dock varit ljuvligt.

// Annika

Och med den förkylningen från helvetet. Var dålig innan jul och försökte ta det lugnt så att jag skulle fixa julfirandet. Vilket i år förlades till London! Definitivt My cup of Tea! Det gör jag jättegärna om! Inga förberedelser, inga julklappsinköp -mer än lite skänkta pengar till UNHCR och musikalbiljetter till Leia på plats. Julaftons morgon lyfte planet till Gatwick och vi checkade in tidigt på Grange Fitzrovia Hotel. Hotellet var centralt beläget med promenadavstånd till mycket. Vi begav oss direkt till Stable Markets i Camden - där Leia jobbar på The Cerial Killer Café. Vilken häftig miljö! Hon har verkligen hittat rätt plats. Lite oro över boendesituationen råder då de en vecka tidigare hade fått flytta ut från sitt rum. Nu bodde hon i ett rum tillfälligt då den nya hyresgästen planerade inflytt den 1/1. Men det brukar reda sig.

Vi gjorde London i några dagar. Julmiddagen bestod av fish and chips och juldagen rörde vi oss på spöklikt tomma gator. London stänger på juldagen... Inte ens kollektivtrafiken var igång så vi promenerade desto mer. Mötte upp Leia i China Town o käkade middag på en Kina-restaurant och därefter tofflade vi tillsammans till hotellet, köpte med oss en flaska vin o lite snacks o tillbringade kvällen bubblandes om livet o tillvaron. China Town har rätt många ställen öppna trots att det var juldag. Annandagen promenerade vi om inte ännu mer. Om det var tomt på gatorna på juldagen så är Boxing-day motsatsen! Helt galet vad folk det var överallt! Lunch intogs i China Town - den här gången beställde vi DimSum. Så grymt gott o vi blev tokmätta! På kvällen mötte vi upp Leia vid TGI Fridays för middag och därefter gick vi ner till Lyceum Theater för att se The Lion King. Fantastisk föreställning! På söndagen sedan så checkade vi ut relativt tidigt men fick ändå lämna bagaget i bagagerummet på hotellet. Snacka om service! Vi tog vi en vända på Harrods och åkte därefter till Stable Markets för att säga hej då till Leia. Tillbaka till hotellet för att plocka upp väskorna och ta oss till Waterloo. Vi upptäckte nämligen redan första dagen att tågtrafiken till Gatwick var inställd hela helgen på grund av svårarbetat så fick hitta en alternativ väg. Med hjälp av EasyBus. Det var en upplevelse. Dels att hitta dem på Waterloo, sedan att få plats på bussen som tog 14 passagerare och dessutom komma i tid till flyget... Färden var lätt mardrömslik. Chauffören fotograferade, signerade passagerarlistor, körde som om plattan i mattan var enda läget på bussen. Ett tag trodde jag att vi skulle åka av i en skarp kurva. Väl framme gick incheckningen smidigt men sedan blev vi sittande i gaten. En timme efter utsatt tid släppte man på oss. De hade fått packa om planet för en av passagerarna hade fastnat i säkerhetskontrollen och fick inte följa med...

Väl hemma mitt i natten så var jag tacksam över ett par semesterdagar. Som jag tillbringade sovandes. Visade sig sedan en vecka senare att det inte var så konstigt. Jag blev dunderförkyld! Så där så jag trodde halva huvudet skulle falla av. Nässpray utskrivet och det ihop med Naproxen blev kuren för att få ordning på det.

Nyåret försvann utan att jag eg reflekterade och i vanlig ordning så firades inte min födelsedag heller. Nejdå jag är inte bitter... Antar att Londonresan jag köpte var födelsedagspresent till mig själv. Hups. Känns som att det börjar läcka ut batterisyra ur själen snart. Jag får göra något åt det när jag känner att jag har ork och glädje i tillvaron nog så att jag kan ta itu med det. Var sak har sin tid som sagt.

Idag har det snöat. Mer än det gjort sammanlagt på ett par år tror jag. Jag fick inte ut bilen i morse och när jag hade klivit upp och börjat leta snöskyfflar så försvann strömmen. Så det gick inte att hitta något alls i mörkret. Det har varit kaos på vägarna, avåkningar, stopp och olyckor. Då var jag tacksam att jag har en chef som tyckte jag skulle jobba hemifrån idag. Fick koka morgonkaffet på gasolplattan ute och lyckades beta av ett par punkte på min att göra lista. Det är annars inte set lättaste på mitt jobb numera. Arbetsro är en bristvara och det får man i alla fall hemma. Även om man pausar för att släppa ut hundarna och ta en lunchpromenad så är det ändå mer effektivt än när man sitter på jobbet.

Nu ska jag göra kväll för imorgon är det dags att ta sig till arbetsplatsen igen. Tidigt.

//Annika

I helgen har jag satt vinterisoleringen på plats för vattnet. Har väntat in i det sista eftersom jag behöver spola filtret innan vi stänger igen pumplådan för vintern. Hann inte med det innan frosten slog till i helgen, så isoleringen är satt för att det inte skall frysa och så får jag hopps på lite mildväder till helgen så att det går att åtgärda innan jag skruvar fast luckorna och kopplar in frostvakten. Det har snöat rejät i Skåne i helgen, men vi är förskonade. Jag hoppas det hinner vara frost några dagar till innan snön kommer, så att fästingbeståndet minskar.

Dammpumpen är fortfarande igång. Isen har lagt sig på dammens yta och jag borde ha plockat upp pumpen och rengjort filtret den här helgen. Citron-, fikon- och olivträd är flyttade och har fått mössa på lite snabbt.

Istället för att dra upp pump och rengöra filter så har vi ägnat söndagen på Varbergs Stadshotell och Asia SPA. När jag fyllde 40 fick jag av ett antal vänner bidrag till en SPA-vistelse, för två år sedan kom en av våra valpköpare med ett presentkort till varberg och förra sommaren när mina kollegor i Ale hade avtackning för mig så bidrog de med ytterligare ett presentkort på samma ställe. Men tiden går fort och med vårt aktiva liv så är vi dåliga på att boka in avkoppling för oss eftersom all sådan tid går åt till att njuta av alla hundaktiviteter. Till slut var vi ju tvugna att boka in oss på SPA, eftersom det första presentkortet riskerade att förfalla...

Så vi gjorde slag i saken och bokade in en heldag med brunch, massage, bad, scrub, bastu, varma källor, massagebad, meditation, ljusterapi... Det var välbehövligt och helt ljuvligt. Tyst. Lugnt. Jag fick tid att mer djupgående reflektera över tillvaron just nu och konstaterade att mitt yrkesliv inte går åt det håll jag trivs med och hade en förhoppning om. Där behöver jag göra en förändring. Hur återstår att se och utreda.

Tack alla som var med och bidrog till en helt ljuvlig dag.

//Annika