Till dagens kurstillfälle hade jag hunnit träna EN gång. Nämligen igår...   Då körde jag lägganden och ställanden under gång.

Idag hade jag återigen en hund som gjorde en ansats till kryp under första platsliggningen. Inte bra. Men jag har klurat på att inte börja bråka med honom om det, inte gå tillbaka och rätta honom, för då får han till en aktivitet till följd av krypandet och då blir det en grej i sig. Finns ju de i min omgivning som minns vilket jobb jag hade med platsliggandet på en viss dobbis för snart 10 år sedan. (OTROLIGT vad tiden har gått sedan dess!!)

Positionerna börjar se riktigt fina ut!

Framförgåendet har utvecklats - nu har vi bytt föremål och boll i snöre är helt klart Tarzans grej! Jag har ju provat lite andra på sistone, men boll i snöre är en klar favorit.

Apporteringen har gått framåt. Det stämmer faktiskt att en pudel ibland behöver vilas i form.    Så vi gick vidare med tungapport idag. Det var en ny erfarenhet och Tarz fick sig en utmaning han tog sig an med liv och lust. Ser verkligen fram emot att få träna mer på det.

Jag konsulterade Marie om ställande och läggande och vi kom fram till att jag skall fortsätta med att köra lägganden under annan aktivitet än lydnad för att verkligen befästa kommandot. Då kommer jag att få ett säkert läggande och då kan jag jobba bort mina dubbelkommandon lättare. Jag gör ju dem eftersom jag inte litar på att han verkligen lägger sig och det i sig beror på att momentet inte är ordentligt befäst. Så nu skall jag få honom att lägga sig under lek i trädgården och i skogen.

Idag har vi provat på ett helt nytt moment dessutom. Kryp. Det är bara att kosntatera. Jag har en fantastisk hund. Han kopplar SÅ fort! Dessutom har han världens snyggaste kryp - helt naturligt, så nu skall jag bara hålla igen min egen iver lite så vi inte rusar fram i momentet.

Plöstligt känns december månads tävlingar inte fullt så korkade längre.   

//Annika

Har ju satt upp mål för träningen jag inlett med Tarz och det var start i LK1 den 12e december. Har ju gått o gruvat mig för det en aning när jag drar mig till minnes Lelles råd. Att ge sig ut att tävla för tränings skull. Vi har inte alla moment klara. Ställande och läggande är under arbete. Men det gör inget. Skit samma om vi kommer sist - vi måste få möjligheter att träna situationsbundet och hur lätt är det att skapa en tävlingssituation med nerver och hela kittet utan att vara med på en tävling?

Så nu är vi anmälda till inte mindre än 4 tävlingar i december. Tre inomhus o en utomhus. Orust, Alingsås, Kallebäck och Kungsbacka.   

En eloge till min fd sambo att han fick in något innanför mitt pannben.

//Annika

Snabb blogg idag. Schemat är fullspäckat igen. Och vet ni vad? Det känns riktigt bra! Det är så roligt att få göra saker för sin egen skull! Igår kväll när jag kom hem från uppfödarutbildningen (ja, det blev jättesent n- mycket senare än vad som var tänkt) så sa jag till Leia att jag uppskattar oerhört att hon stannar hemma med vovvarna så att jag har möjlighet att göra sådant här. Då log hon och sa att det gör hon så gärna, för jag behöver komma ut och träffa andra människor på egen hand igen och inte bara vara hemma.   Då kunde jag inte annat än fälla en tår. Jag har världens underbaraste unge!

Uppfödarutbildningen hölls på Västra Djursjukhuset och skall ske i tre delar. Vår föreläsare är Anna Carin af Klintenberg - tredje generationen uppfödare av rottweiler under kennelprefixet Fandangos. Jag har träffat Anna Carin i sin yrkesroll som veterinär tidigare eftersom hon håller på att lära upp sig som ögonspecialist för Inger Carlsson. Så när TinTin ögonlystes så ögonlystes han två gånger - först av Inger och sedan av Anna Carin. Redan då slogs jag av vilken varm och öppen person hon är och det intrycket förstärktes under gårdagkvällen.

Första delen omfattade avelsdjurens sjukdomar och vi pratade och frågade MASSOR under föreläsningens gång. Så mycket att vi fick dra över nästan en och en halv timme!! Framför allt smittbärandet mellan avelsdjur gav många en rejäl tankeställare. Spermakvalitet och annat som man aldrig ens reflekterat över behandlades och i ett skede satt jag och undrade vad jag gett mig in på. Det är ju ett under att det föds friska valpar över huvudtaget ibland.

Ser verkligen fram emot nästa tillfälle om en vecka, då ämnet skall vara optimerad parning.

//Annika