och vi har som jag tidigare skrivit fått ägna den åt annat än husrenovering. Därmed inte sagt att den varit händelselös...

I lördags åkte jag och Ida till Stenungsund. Lelle förpassades till källaren för att fortsätta renoveringen. I Stenungsund så debuterade de i hoppklass 1. Lång väntan i vanlig ordning när det kommer till hundtävlingar - vi borde vara luttrade numera. Uppehåll, fram tills att Idas klass skulle gå banvandringen, då öppnade sig himlen. Ida konstaterade att de skulle få göra minst ett trixigt framförbyte för att komma rätt inpå tunneln. Dessutom var hon osäker på hur Tin skulle hantera platten och slalomet nu när det dessutom fanns gott om störning och publik runtomkring. Men trots regn och trix så genomförde de ett jättefint debutlopp - platten och slalomet gick kanon, strax efter det trixiga bytet var Tin på väg att gå förbi tunneln, men Ida hann korrigera honom så det blev bara fem hinderfel. Deras tid var väl långsam, eftersom hon valde att genomföra ett tryggt lopp istället för att riskera att diska sig. Det gjorde att de slutade på plats 19 av 31 startanden, varav endast tre gjorde felfria rundor. Ida var mer än nöjd.

Jag har precis tittat igenom bilderna från lördagen och konstaterar att de har ett fantastiskt samarbete och de kan förmodligen går riktigt långt! Efter varje hinder kastar TinTin en blick på Ida för att kolla var hon är och vart de ska härnäst. Det Ida förmodligen då behöver träna på är att dirigera honom mer på avstånd så att han inte behöver vänta in henne. Där kommer de att vinna gigantiskt med tid! På bilderna nedan kan man se hur han efter långhoppet vänder sig om för att söka kontakten med henne. Hon har inte ens hunnit sänka armen sedan signalen för långhoppet... På den andra bilden ser man hur tidigt han hoppar, även där går det att vinna tid - då momentet i luften tar längre tid än ifall han hade sprungit ett steg längre fram. 

Söndagen ägnades åt att packa ett släp och bege sig till Forshaga för att flytta den unga damen till Värmland. Så nu har vi bara ett hemmavarande barn kvar. DET känns helt skumt. 

 

Rebecka

24 augusti 2009 08:56

Vilken häftig bild på Tintin och Ida! Helt grym, han flyger :)

http://havetstormar.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Frosten är ut marken och tack vare en mild vinter så har det gått att gräva redan i ett par veckor.   Förra helgen roade jag mig med att ta upp en av de gamla odlingslådorna uppe på terrassen vid växthuset. Den har de börjat murkna. Där har jag n...

Så vad ska man hitta på 2017 då?   Förhoppningen är att jag ska hitta tillräckligt med tid åt att ta vid spårträningen på allvar så att jag kan starta Ginny i spåret. Yzma ska starta sin första "riktiga" lydnadstävling i januari. Har inga förhopp...

Tiden går bevisligen fort. Trots att vi inte haft några valpar den här hösten så har det uppenbarligen rasslar förbi. Sommarsemestern avlöpte väl. Trots en del missöden med husvagnen. Körförbud, elfel, ombesiktning o en kyl som ena stunden funger...

Jag hann förstås jubla lite för fort över kylskåpet igår kväll. När jag fått kylen tillbaka på sin plats o ännu senare gick ner för att kolla så att den fungerade: så gjorde den givetvis inte det. Vad #svordom liksom! Så jag kopplade ur gasol och el ...

I torsdags kom ytterligare en riddare till undsättning. Den här gången i en svart kinesisk jeep. Be mig inte stava till namnet för det kommer inte att bli rätt. Men med Anders hjälp så fick vi igång bromsljusen och händig som han är fixade han även d...