Efter sen kväll på lördagen och med drygt 80 mil i kroppen fick vi oss en välbehövlig sovmorgon. Igen. Trots att jag sovit större delen av resan. Skall jag tolka det som att det fanns lite att ta igen på?

Jag tror inte vi masade oss ur sängen förrän efter 12. Frukost och så plötsligt var vi iväg igen. Nu packades hundarna in i bilen och vi åkte ut på - i min värld - ett träsk. Där stod Ulle o Lelle med alla lapphundarna och cockern Lexie och eldade... Här skulle det grillas korv!! Så det gjorde vi, medan lapphundarna och pudlarna och Lexie rusade runt runt. Vid tre var mina fötter stelfrusna och det var dags att åka hemåt. Det började skymma. Skymma!! Vi hade ju nyss klivit upp!! Vi skulle hinna duscha innan middag hos svärföräldrarna i Råneå.

Middag ja. Det är en saga för sig, för god för att vara sann... Annas mor - Margareta - hade lagat till blodpalt! Det har jag ju aldrig tidigare ätit och när Maggan fick veta det så tyckte hon att det är klart att det skulle åtgärdas. Så nu har jag ätit det med. Annas syskon var med, ihop med sina respektive. Jag blev så mätt så jag trodde jag skulle svimma ett tag. Blodpalt med fläsk, gräddsås, potatis, lingon och smör... LCHF, släng dig i väggen! Jag kan konstatera nu att jag gått upp ett halvt kilo den senaste veckan. Men det var det värt! För fy f-n vad gott det var!!

Tarzan gillade oxå blodpalt... Han fick sitta i Maggans knä och äta ifrån hennes tallrik. Tur att den hunden är så väluppfrostrad att man inte behöver oroa sig över ett sådant tilltag. Jag vågar inte ens tänka på följderna om det hade varit Vilda... Jobbar fortfarande på de olater hon la sig till vid nyår ihop med kalkontanten Anki...  

Under veckan i övrigt har vi frossat i allsköns god mat. Älgkött i flera varianter. Ostar med hjortronvin. Sushi blev det oxå. Börjar inse att jag skall vara tacksam över att det bara är ett halvt kilo +. Alkoholist har jag dessutom blivit. Tror vi druckit vin nästan varenda kväll. Minst ett glas. Jag har även halkat dit på en öl eller två.

Tårta har jag oxå ätit. Dels på söndagen hos Ulf och Margareta- där blev det vaniljglass med hemkokt hjortronsylt *svimmade nästan av lycka* och sedan blev det en bit tårta till kaffet med anledning av Fars Dag - men även på måndagen så vi var hos Bosse och firade honom på hans födelsedag. Fler nya namn och ansikten att komma ihåg.

Enda morgonen vi kommit upp i vettig tid är nog på onsdagen. Jo, torsdagen oxå. Och fredag förstås. Men fatta att kliver man upp innan 10 så är det MÖRKT! Även mitt på dagen - vid 12-13 tiden så känd det som om solen knappt orkar upp. Även om jag nu inte såg det med egna ögon då det var pissväder hela veckan. Plusgrader o mulet. Jag som hade sett fram emot norrsken!! Tror ni jag fick se det? NÄ!! Det kom på fredagkvällen fick jag rapporter om. När jag var tillbaka i ett regnigt Göteborg med 10 plusgrader.

Så ja, jag skall upp snart igen. Om inte annat så för det förbannade norrskenet! Tänker inte nöja mig med att se det endast på Jörgens fantastiska bilder. Så det så.

//Annika

Veckan i norr fullständigt susade förbi. Vet inte riktigt hur jag sakll summera den och under vilka rubriker. Börjar med att berätta om resan upp.

Jag är nog VÄRLDENS tråkigaste ressällskap. Anna kom och hämtade mig i Stockholm. Fatta det eller... Vem har en flickvän som sätter sig och kör 170 mil tur och retur för att hämta en??! JAG. Hon kom på torsdagkvällen och medan jag sedan under fredagen ägnade mig åt konferens så pussade hon på Tarzan.

Vid lunch satte vi oss i bilen och styrde fronten norrut. Jag somnade. Efter knappt 30 minuter. Max. Vi stannade till i Almunge och levererade en påse till Malin med Täppas, Studsa och Smilla. I påsen låg en HÖG med tofflor. Malin har enligt Annette förbannat kallt på golven och hon hade därför skickat med gästtofflor. Så nu vet ni det alla som skall göra visit där, det finns tofflor!!  

Så snart bilen rullade igen så somnade jag.

Nästa stopp var i Sundsvall. Hos Sofia som har Elite - Novas son ur förra kullen. Jag har ju varit väldigt nyfiken på honom så det var verkligen kul att Sofia tog emot oss så att jag fick möjlighet att se honom på riktigt. Som bonus fick vi dessutom middag innan vi satte oss i bilen och åkte igen. Jag somnade. Direkt.

Jag hade så sett fram emot att få se Höga Kustenbron. Så när vi närmade oss petade Anna på mig och sa att nu fick jag allt hålla mig vaken en stund så jag inte skulle missa den. Tror ni jag fick se den? Nä. Det var så förbannat dimmigt att det gick knappt att se brofundamenten!! Besvikelsen var gigantisk.

Någon gång vid 23-snåret nådde vi till slut Umeå - där vi skulle få en natts sömn. Fruarna Backeström öppnade upp sitt hem och lät oss invadera det. I det Backeströmska hushållet huserar en svart katt. Till Tarzans stora... förvirring. Den gjorde ju inte som katter brukar. Men efter några timmar så kom de riktigt bra överrens. Mio la sig på rygg för att få gos och Tarzan duttade på honom.

Vi fick en välbehövlig sovmorgon på lördagen och en lång skön frukost. Massa fniss blev det. När vi väl åkte igen så somnade jag. Jag kommer knappt ihåg om vi stannade. Men det gjorde vi nog. Väl i Luleå så hann vi inte mer än hämta hem Nova och slänga in väskorna innan vi åkte vidare. Vidare ut till Malin för att basta. Hos Malin hade fruarna Westring fixat mat. På vägen plockade vi upp Ulle. Jag tror inte vi var hem innan midnatt.

Drygt 80 mil avverkade och ett X antal nya ansikten att hålla reda på. Veckan hade inte ens börjat... Men om man får så trevligt på varje resa man gör till norr så var det verkligen inte sista gången!

//Annika