Veckan i norr fullständigt susade förbi. Vet inte riktigt hur jag sakll summera den och under vilka rubriker. Börjar med att berätta om resan upp.

Jag är nog VÄRLDENS tråkigaste ressällskap. Anna kom och hämtade mig i Stockholm. Fatta det eller... Vem har en flickvän som sätter sig och kör 170 mil tur och retur för att hämta en??! JAG. Hon kom på torsdagkvällen och medan jag sedan under fredagen ägnade mig åt konferens så pussade hon på Tarzan.

Vid lunch satte vi oss i bilen och styrde fronten norrut. Jag somnade. Efter knappt 30 minuter. Max. Vi stannade till i Almunge och levererade en påse till Malin med Täppas, Studsa och Smilla. I påsen låg en HÖG med tofflor. Malin har enligt Annette förbannat kallt på golven och hon hade därför skickat med gästtofflor. Så nu vet ni det alla som skall göra visit där, det finns tofflor!!  

Så snart bilen rullade igen så somnade jag.

Nästa stopp var i Sundsvall. Hos Sofia som har Elite - Novas son ur förra kullen. Jag har ju varit väldigt nyfiken på honom så det var verkligen kul att Sofia tog emot oss så att jag fick möjlighet att se honom på riktigt. Som bonus fick vi dessutom middag innan vi satte oss i bilen och åkte igen. Jag somnade. Direkt.

Jag hade så sett fram emot att få se Höga Kustenbron. Så när vi närmade oss petade Anna på mig och sa att nu fick jag allt hålla mig vaken en stund så jag inte skulle missa den. Tror ni jag fick se den? Nä. Det var så förbannat dimmigt att det gick knappt att se brofundamenten!! Besvikelsen var gigantisk.

Någon gång vid 23-snåret nådde vi till slut Umeå - där vi skulle få en natts sömn. Fruarna Backeström öppnade upp sitt hem och lät oss invadera det. I det Backeströmska hushållet huserar en svart katt. Till Tarzans stora... förvirring. Den gjorde ju inte som katter brukar. Men efter några timmar så kom de riktigt bra överrens. Mio la sig på rygg för att få gos och Tarzan duttade på honom.

Vi fick en välbehövlig sovmorgon på lördagen och en lång skön frukost. Massa fniss blev det. När vi väl åkte igen så somnade jag. Jag kommer knappt ihåg om vi stannade. Men det gjorde vi nog. Väl i Luleå så hann vi inte mer än hämta hem Nova och slänga in väskorna innan vi åkte vidare. Vidare ut till Malin för att basta. Hos Malin hade fruarna Westring fixat mat. På vägen plockade vi upp Ulle. Jag tror inte vi var hem innan midnatt.

Drygt 80 mil avverkade och ett X antal nya ansikten att hålla reda på. Veckan hade inte ens börjat... Men om man får så trevligt på varje resa man gör till norr så var det verkligen inte sista gången!

//Annika

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Frosten är ut marken och tack vare en mild vinter så har det gått att gräva redan i ett par veckor.   Förra helgen roade jag mig med att ta upp en av de gamla odlingslådorna uppe på terrassen vid växthuset. Den har de börjat murkna. Där har jag n...

Så vad ska man hitta på 2017 då?   Förhoppningen är att jag ska hitta tillräckligt med tid åt att ta vid spårträningen på allvar så att jag kan starta Ginny i spåret. Yzma ska starta sin första "riktiga" lydnadstävling i januari. Har inga förhopp...

Tiden går bevisligen fort. Trots att vi inte haft några valpar den här hösten så har det uppenbarligen rasslar förbi. Sommarsemestern avlöpte väl. Trots en del missöden med husvagnen. Körförbud, elfel, ombesiktning o en kyl som ena stunden funger...

Jag hann förstås jubla lite för fort över kylskåpet igår kväll. När jag fått kylen tillbaka på sin plats o ännu senare gick ner för att kolla så att den fungerade: så gjorde den givetvis inte det. Vad #svordom liksom! Så jag kopplade ur gasol och el ...

I torsdags kom ytterligare en riddare till undsättning. Den här gången i en svart kinesisk jeep. Be mig inte stava till namnet för det kommer inte att bli rätt. Men med Anders hjälp så fick vi igång bromsljusen och händig som han är fixade han även d...