Imorgon åker jag till Stockholm för två dagars konferens. Leia och Ludvig skall vara hus och hundvakter - till halva flocken. Flickorna blir kvar hemma medan TinTin skall till Annette för en ny têt-a-têt. Tarzan skall följa med mig. Vi skall njuta av lite egentid på hotellet och sedan en vecka i Luleå.

Men HUR kan det vara så att allt hopar sig så innan man skall åka?! Tvätt, disk, städ, bad, samtal som skall ringas, handla, packa, hämta, lämna... Det är som om någon sitter och bevakar ens tillvaro och så trycker de liksom på en fördämningsknapp som bara släpper loss allt på en gång. Spelar ingen roll om man börjat förbereda en vecka innan.

Eller kan det vara så att man går omkring och mentalt förbereder sig på allt man skall göra, men inte gör det. Bara för att dagen innan inse att - h-vete!! - man har inte gjort någonting av det man hade tänkt sig coh att det därför samlas i kluster.

Jag fick i och för sig det mesta gjort igår. Idag är det hundbad kvar, handla för Leia och Ludvigs vecka hemma och så packa det sista.

//Annika