Hur gör man när man har så mycket idéer att det formligen svämmar över? Kombinera det med en begränsad ekonomi och en insikt över att man inte klarar av vad som hellst...

Jag har bekymmer med ytan under fruktträden. Att gräva ut och jämna hela ytan kommer att bli ett gigantiskt projekt. Lutningen är större än jag velat se. Den plattbelagda gången är totalt 25 meter lång (inkl vinklarna) och 1 meter bred. Jag har inte ens vågat börja räkna hur många plattor det är. Dessutom verkar det som att vinbärsbuskarna klarat både min tuffa behandling i somras, såväl som den hårda vintern. Jag har inte hjärta att slänga dem. Begriper bara inte var jag skall göra av dem.

Jag skulle behöva mer bärlager och sten än jag kan lägga pengar på. Så nu har jag kört fast. Känner mig rätt rådvill.

Dessutom har jag identifierat en buske som står dumt där den står nu, eftersom björnbären behöver sol och busken kan bli upp till tre meter hög. Det är en rosenrips. Den är inte så hög just nu - jag har klippt ner den. Vilket i sin tur innebär att den kommer att blomma rätt tunt i år. Bredvid den står en schersmin. Den fick sig oxå en vända med sekatören. Så de kommer att få flytta båda två. Förmodligen till gräsplättens sydsida, så att de fungerar som avgränsning mot skogen med tiden.

//Annika

I torsdags morse åkte Lelle till jobbet och där är han fortfarande. Tidvis verkar han ha lite tråkigt då jag idag fick ett samtal om att det uppdateras för dåligt i bloggen. Själv hade jag tänkt uppdatera när jag har lite bilder att visa och kameran ligger så fin i sin låda så...

Men nåväl. Igår tog jag hjälp av min älskade lilla mamma och vi gav oss på skräphögen utanför entrén. Vi fyllde våra små bilar till bristningsgränsen och körde två vändor till tippen med båda bilarna. Måste säga att vi fick undan mer än jag trodde att vi skulle få. Har krattat och sopat och städat runtom. Rensat bland de stora gröna bladen så att de inte ges tillfälle att ta över. Tror jag bar 4-5 fyllda lövkorgar till komposten med plantor jag tagit bort. Det börjar faktiskt se riktigt hyffsat ut. Sedan lyckades jag faktiskt få upp klätterrosen och flytta den ifrån fasaden till sin nya plats vid portalen. Band upp den en smula så att den skall börja samla sig.

Idag har jag och mamma varit på Mölnlycke Garden Center. Det var första gången jag var där. Vilket himmelrike för en trädgårdsentusiast! Dels fanns det MASSOR av roliga dekorationer, spaljéer, portaler, snurror, spiraler, stenar, vattenfall... ja till och med en GARGOYLE hittade jag!  En sådan skulle jag ju vilja ha vid trappan upp i entrén - som blickar ner på besökaren! Men dels tittade den åt fel håll, dels var den rätt dyr. Men en vacker dag så. Tro inte att jag kom ut tomhänt dock. För där fanns perenner i mängder, buskar, träd, rosor, klematis, julrosor, camelior, hallon, blåbär, äpple, persikor, kiwi, citrusfrukter, olivträd  och FANTASTISKA magnolior - bland annat en uppstammad med purpurfärgade knoppar!! Vill ha! Jag hade sjukt svårt att hålla fingrarna i styr. EN ros blev det. De hade varken Ferdinand Pichard eller Wrams Gunnarstorp, men en Rosa Mundi hittade jag, så den har fått se sig planterad i en likadan kruka som min Souvenir de Malmaison. Sedan köpte jag två spireor - en praktspirea och en trefärgad. Vågade inte inhandla fler förrän jag grävt upp och fått se hur långt de befintliga räcker. Dessutom har den nu flyttat in två björnbärsplantor i vår trädgård. Taggfria. Det har mer eller mindre varit ett krav ifrån Lelle. Även om det sägs att de taggiga är godare.

I övrigt idag har jag ansat ytterligare buskar, terroriserat grannarna med min kompostkvarn - NU förstår jag varför den var så billig, grannens kvarn VISKAR i förhållande till vår. Jagat en förrymd schanuzer - han tröttnade på att stanna i trädgården. Antar att jag inte behöver tillägga att det är det håriga odjuret som ägs av min bror.   Nu skall jag stoppa i mig en bit mat och gå ut och gräva upp ytterligare en klätterros, för att flytta på den. Eller jag kanske skulle börja gräva upp för spireorna. Eller slänga de gamla sliperserna. Eller fortsätta mala grenar. Eller...

//Annika