Tänkte slänga in några ord om agilitylägret vi var på sista helgen i augusti. Tyvärr har jag inte några överdrivna mängder bilder ifrån tillställningen. Har precis ögnat igenom mina egna och skall nu försöka hitta ett bra sätt för alla deltagare att dela bilderna sinsemellan. Därefter har jag kanske några fler att delge.

Nåväl Fredag den 26e inträffade och efter besöket hos Västra Djursjukhuset för ögonlysning packade vi ihop oss och begav oss över på Hisingen. Det var vår första anhalt - att lämna av Pumba på kollo hos Anki över helgen. Tarz och Vilda blev kvar hemma med Leia och Ludvig. Nästa var att ta sig in till stan igen... en fredag kvart i 4... gissa hur bra det gick? Inte så värst. Utanför Handels satt Ella o Melle och Amanda o Wille och väntade i säker 20 minuter på oss utöver avtalad tid. Vi tryckte in all packning i bilen och lyckades med det konststycket trots att vi fick åka utan takbox. NÅGON har lagt takboxnyckeln och beslgen på ett så bra ställe att jag inte hittade dem.

Sedan styrde vi hjulen mot Växjö.

På Evedals camping mötte vi några timmar senare upp hela agilitysällskapet med Jossan och Gunilla i spetsen och med instruktörerna Pernilla och Annika. Anna och Lili skulle delta i nybörjargruppen för Pernilla och jag och Tin vässade våra tävlingsambitioner i gruppen för Annika Ingvarsson.

Det går inte att sammanfatta en så händelserik helg på ett blogginlägg... Hem åkte vi på söndagen. Med mig i bagaget hade jag en trött TinTin och en bekräftelse på att den hunden kan gå hur långt som helst. Hans matte skall bara lära sig att hänga med i svängarna.

Man kan hoppa över hinder trots att man är utställningschampion.  

//Annika

Lördagen 17/9 MH-beskrevs den lilla häxan. Sammanfattningsvis måste jag säga att jag trodde att hon skulle behöva mer stöd av mig som förare. Där bedrog jag mig. Då hon lever i en flock på 4 hundar och har en stark ledare i form av sin far så har hon aldrig behövt ta en konflikt på egen hand. Kanske är det det som bidrar till beskrivarens reflektion över att hon litar blint på att jag aldrig skulle utsätta henne för fara. Hon blir rädd i flera situationer - vilket är helt normalt - men när hon ser att jag är stadig och går fram så tvekar hon inte på att göra det jag ber henne om. Så det är bara att konstatera att jag har en liten fröken som är synnerligen trevlig mentalt. Även i protokollet.

Moment 1 och 2

Hälsning, samarbete och hantering respektive lek

Här tittar man på hur social, tilgänglig och lätthanterlig hunden är av och mot främmande person. Man triggar även leklust och vill titta på den i början av beskrivningen för att sedan kunna jämföra mot slutet av densamma.

Moment 3

Jaktlust

Här tittar man på hundens benägenhet att förfölja och gripa ett föremål som "flyr" ifrån hunden. Det görs två gånger. Tyvärr har jag bara försök 2 på film. Första försöket var en katastrof då Yzma fick kopplet med en snärt över ryggen när hon skulle släppas och hennes jaktlust är så låg så den händelsen tog överhanden och hon tappade fokus helt på trasan.

Moment 4

Aktivitet

Här tittar man på hundens förmåga att koppla av när inget händer. Yzma är en typisk hund med en 3:a i protokollet. Hon är uppmärksam med enstaka aktivitetshöjningar.

Moment 5

Avståndslek

Här tittar man på hundens vilja att undersöka vad som sker på avstånd ifrån föraren. Om den är villig att på egen hand undersöka, om den vill leka med den främmande figuranten och hur samarbetsvillig den är. Hennes återgång till mig i slutet på momentet tolkar jag som ett behov att "berätta" för mig och visa mig att hon hittat något ganska roligt. Hon bedöms som nyfiken utan agressioner och med en låg leklust i den här situationen. Det beror i hög grad på att Yzma inte gillade figurantens kamptrasa och för att hennes lek ofta omsätts mer i hopp och studs än i kamp. Beskrivaren tittar dock på hur hunden vill gripa i trasan. Man tar inte hänsyn till "pudellek".

Moment 6

Överraskning

Här tittar man på huruvida hunden blir rädd i överraskningsmomentet och hur den hanterar och kommer över den rädslan. Yzma fick lite högre belastning här än vad som är önskvärt då hon i sitt försök att fly blir mer eller mindre kvartvingad då hon flyr in och kraschar i mina ben. Det gör att hon upplever obehaget större än vad hon förmodligen hade gjort om hon fått fly obehindrat. Kan berätta att det gjorde ont på mig, så jag är övertygad om att det gjorde ont på henne. Efter andra passagen har hon dock släppt obehaget helt och bedöms vara utan kvarstående rädslor.

Moment 7

Ljudkänslighet

Här tittar man på hur ljudkänslig hunden är, om den upplever det som obehagligt och hur den hanterar och kommer över det. Det här var lite av ett paradnummer för fröken. Hon hanterar detta helt på egen hand.

Moment 8

Spöken

Här tittar man på hur hunden reagerar på en okänd situation där hunden inte har någotn referens till vad den ställs inför. Man bedömer huruvida hunden tar fram ett hotbeteende och om den visar rädsla inför det som kommer men också hur hunden hanterar situationen när det uppdagas att det inte är något farligt. Yzma är en orädd hund som med några "moff" talar om för spökena att hon har dunderkoll på dem. När hon väl upptäckt att det inte var ngt farligt gå hon vidare och svarar på figurantens kontaktförsök.

Moment 9 och 10

Lek och Skott

Här tittar man på hur hunden tar upp lek i slutet av beskrivningen. Här kan man också se om en hund blivit påverkad genom hela beskrivningen, om den bygger på sig av obehag. Yzma leker lika glatt i slutet som i början. Därefter testar man skottfasthet. Både under lek och vid passivitet. Yzma är helt klart skottfast. Annat är det med fotografen (kameran hoppar högt vid första skottet) och matte (titta på mitt ansiktsintryck inför sista skottet, jag önskar öronen hade lock man kunde stänga)...

//Annika

Fredag, innan avfärden till Växjö, besökte vi vår favoritögonlysare Inger Carlsson på Västra Djursjukhuset. TinTin skulle ögonlysas för att ge möjlighet till valphänvisning i Norge och då fick Yzma göra honom sällskap. TinTins ögon var U.A i vanlig ordning. Inger ögonlyste och kontrollerade även Yzmas knän. Hon konstaterade att de knäna fick man nog använda slägga för att slå ur... Så vi åkte hem med intyg om Patella 0/0 och ögon U.A även på Yzma.

Nu väntar vi på datum för MH för lilla fröken.

//Annika

Fredagkvällen ägnades åt bad av utställningspudlarna. Ett dopp i bäcken gjorde att det definitivt behövdes. Pumba kan tydligen inte dricka om han inte står i vattnet.   På löpande band badades och fönades de två. Lördag morgon styrde vi stegen mot Eskilstuna. Ett BLÖTT Eskilstuna. Det var så fuktigt att det räckte man öppnade bagageluckan så krullade sig pälsarna. Där fick man för det digra arbetet kvällen innan. En fjärdedel av ringen låg under 4 cm vatten. Vi lyckades hitta en torr tältplats. Regnet strilade ner. CityPets monter låg under vatten. Mina vita Converse blir aldrig vita igen.

Lilo fick en slät excellent och Pumba blev 3:e bästa hane.

Vi styrde kosan mot Ingela i Katrineholm och lite vila. Natten innan hade blivit sen. Alldeles för sen. Fick ett par timmars välbehövlig vila i Ingelas gästrum och en kalasmiddag med lövbiff. Därefter började ombadandet av hund. Ja, man är galen som håller på med det här. Jag som inte ens har en egen hund att ställa...

Söndag morgon klev vi återigen upp i ottan och styrde mot Norrköping. Ett LERIGT Norrköping. Hittade relativt torr tältplats. Lilo fick återigen en slät excellent och Pumba blev 2:a bästa hane med reserv-cert och reserv-cacib. Rosetterna fick man köpa om man ville ha. För ck fick man välja en plastpryl. Kass.

Vi packade ihop och åkte hemåt. Söderut. Gjorde ett fikastopp hos Ulla Balinder-Johansen på kennel Bobrow's i Ödeshög för att kika på Tyson. Behöver jag ens säga att jag är stormförtjust? Vilken mysig kille!   

Efter det åkte vi ner till Gränna och Brahehus. Satt vid ruinen och betraktade eftermiddagssolen över Visingsö från en klippa innan vi begav oss slutligt hemåt. Köpte med oss sushi och stupade i säng. Bara för att bli väckta av klockan när den slog 06 på måndag morgon...

//Annika

Helt otroligt! Han gjorde det !

På tre raka utställningar, tre dagar i rad, har han tagit hem tre danska cert och blivit BIR, BIM och BIR i den ordningen! Enligt Annette är han inte ett dugg trött så de åker nog för att ställa även den sista dagen imorgon. Skillnaden imorgon är att han kommer att gå i Championklass och någon av konkurrenterna får chansen på ett danskt cert istället. Cacib har han oxå tagit hem - hur många glömde jag att fråga Annette när hon ringde.

Hoppas nu bara Annette har ett par bra bilder på honom så jag får lägga ut dem för att visa er.

Åh, min lilla skrikpäls är dansk utställningschampion!    

//Annika

Kan berätta för alla nyfikna att TinTin idag har blivit BIM med cert i Danmark!!    Det är cert nummer två och nu är det bara ett kvar så är han Dansk Utställningschampion!

//Annika

Helgens utställning i Borås avlöpte väl. Skall försöka få till bilder senare.

Lördag var vi väl sent ute så det hanns inte med så många tag med saxen innan det var dags för bedömning. Pumba blev BH2 och Lilo fick excellent med ck, dock utan placering i bästa tikklass.

Leone och Evas Rufus fick oxå excellent, men blev utan ck. Mimmi fick ingenting mer än kritiken med sig ut. Domaren diskade henne på grund av svansen. Jarvis fick excellent och Svante likaså.

Söndagen hade vi lite bättre tid på oss och hann förbereda hundarna bättre. Pumba blev BH3 och för Lilo gick det precis som dagen innan. Mimmi fick Very Good. Jarvis och Svante fick excellent, liksom junioren Rufus med skillnaden att Rufus även fick ck. Han blev dock oplacerad i hanhundsklassen.

Den stora glädjen utbröt dock när vi bevittnade italienarnas bedömning i ring 23. Alva fick excellent och ck och vann sin klass. När det var dags för Bästa Tik så klev det in två hundar i ringen. Det var allt som var kvar efter domarens granskning. Den ena var Alva. Den andra var en championtik.....!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag konstaterade direkt till Rebecka att... "men Alva har ju certet..." Rebecka ville inte lyssna på mig. Gissa om jublet bröt ut när Alva blev Bästa tik med cert!!!

För att fira åkte vi hem till mig och ställde till med grillfest!

Behöver jag säga att jag är rätt slut idag?

//Annika

Första gången jag kom i kontakt med Postens 4%-felmarginal var hösten 1997. Då försvann alla våra bröllopsbilder spårlöst. Alla negativ som varit på labbet för förstoringar, tackkort, kopior... rubbet.

Den 3/6 hakade jag på Optigens clinic för att prcd-testa Yzma. Vilket är ett måste om man ämnar låta en pudel gå i avel. Enda undantaget ifrån den regeln är ifall hunden är hereditärt fri. Vilket Tarzan är. Men då Yzmas mor är anlagsbärare måste samtliga avkommor testas innan avel. Först ut är alltså Yzma.

Testet bokas med clinic rabatt som gör att det med dagens dollarkurs kostar ca 900 kr istället för 1250. Tid bokas för att ta blodprov, vilket ihop med porto, kuvert och veterinärens avgift går på ca 600 kr. Så börjar väntan. Tarzans uppfödare har gjort samma prov på en annan klinik samma dag. Det 13:e får hon veta att hennes prov har anlänt USA. Två dagar senare dras beloppet från hennes konto. Jag har fortfarande inte hört ett pip. Den 17:e börjar jag misströsta. Blodet måste vara Optigen till handa 30 dagar ifrån anmälan. Den 21:e - 14 dagar efter att blodet är skickat - bokar jag in ett nytt blodprov. Det är bara att konstatera att det första blodprovet förmodligen aldrig kommer komma fram.

Idag drar vi nytt blod på Yzma, fyller i kopior ifrån anmälan och skickar iväg. Ytterligare 600 kr. Vågar inte vänta till efter helgen. Tänk om det inte hinner fram till den 3/7? 

4 timmar senare. Alltså 10 över sex i kväll får jag veta att provet kommit fram...!! Snacka om att man får hjärnblödning. VAD i all världen kan göra att ett vadderat kuvert med tulldeklaration, frankering, tydliga instruktioner, referenser och kontaktpersoner kan ta 15 dagar på sig att nå USA från Sverige??!

Så utan att ens veta om hunden kan gå i avel (prcd är bara ett av nyckelhålen vi skall igenom) så har jag hittills lagt drygt 2000 kr på det här nöjet. Nästa steg är HD röntgen. Det går på ytterligare 1000 kr. Ögonlysning och kontroll av patellor. 725:- Sedan skall hon MH-beskrivas. 350:-

Den j-vel som kläcker ur sig att man kan tjäna pengar på hunduppfödning kan jag tänka mig ge VÄLDIGT en ingående lektion i ekonomi!

//Annika