Det verkar som att värmekabeln inte fungerar. Lelle har börjat ta fram vattenledningen så att vi skall kunna se att den är hel. Har mössen i åtanke...

//Annika

Då vet vi varför det har frusit!! Någon smartskalle har kopplat ur frostvakten och värmeslingan! "Den behövs ju inte sommartid" NÄ, det är sant, men då kanske man skulle kläckt ur sig det och berättat att där inte finns en givare! *läs mellan raderna - jag är LÄTT irriterad*

Med grannens hjälp - tack gud för Tommy - så är den nu åter inkopplad sedan lunchtid och Lelle kom precis upp och berättade att pumpen har gått igång i alla fall. Trycket i tanken är lågt fortfarande, men det tar ju lite tid att fylla på. Så förhoppningsvis så funkar allt som det skall imorgon.

//Annika

Jag får en lättare hjärnblödning. Nu när duschen då äntligen är på plats, så funkar inte vattnet istället! Vi har de senaste två nätterna haft runt -15 grader och kommande veckan utlovas ytterligare kyla. Vi misstänker att något har frusit. Lelle har lyckats tina upp isproppen så att han manuellt kan få upp trycket i hyrdoforen. Men det faller så snart man tappar ut vatten i någon kran. Antingen har något frusit i intilliggande pump, eller så har något frusit i slangarna ifrån brunnen. För troligt är att vattenmängden i tanken inte ökar... Just nu har han fått ut en värmefläkt som han skall försöka få tinat upp pumpen med (om det är i den det frusit), han har bytt alla säkringar till frostvakten för tank och slang, så att slingan med all säkerhet fungerar. Nu får vi bara vänta och se...

//Annika

Måste bara berätta vad som hände häromdagen:

Lelle släppte ut hundarna i trädgården på kvällen. Han gick med dem ut och när han stod på altanen så hörde han ett prasslande... Efter en liten stund lyckades han lokalisera prasslandet till en gammal fodersäck, vilken vi ställt ut för att ta med ner och slänga i soptunnan. När han kikar i säcken finns där en liten mus! Han tar säcken och grå ut på gräsmattan till hundarna och vänder upp och ner på den. Ut kilar musen och Tarzan lyckas fånga den mellan framtassarna! Men hans jaktlust går inte ut på att döda bytet så mycket som att fånga det, så när han kikar efter så passar den lilla krabaten på att smita. Det var en lätt uppsluppen stämning balnd hundarna när de kom in lite senare.

På morgonen släppte jag ut hundarna. Jag kikade av ren nyfikenhet ner i fodersäcken som återigen stod på altanen, döm av min förvåning när jag ser en musnos sticka upp! Jag grabbar påsen och går ut på gräsmattan för att frige den lilla krabaten, vänder upp och ner på säcken och... plonk... ut trillar en ihjälfrusen mus. Hundarna tyckte det var ännu mer spännande och jag hade fullt sjå att hålla undan dem tills Lelle kom och kunde ropa in dem så att jag fick hämtat en spade och hivat iväg kroppen ut i skogen.

Fodersäcken står kvar på altanen. Det var ju en smidig musfälla. Får nog lägga några foderkulor i botten så de stackars satarna dör mätta och lyckliga i alla fall.

//Annika