Semestern gick i rekordfart. Inget blev som det var tänkt.

Semesterresan till Norrland kändes som ett maratonlopp. En helg på utställning, nästan 400 mil i bil och en lista på folk man skulle träffa och saker som skulle hinnas med - helst utan att någon skulle känna sig förbisedd och bortglömd. Inte lätta att få alla nöjda. Nästa år blir det annorlunda. Den som inte kommer och besöker oss kommer att få känna sig bortglömd och förbisedd hur mycket den vill - det är ett val man gör.

Tack till alla vänner som tagit emot oss med öppna armar och petat i oss fika, kaffe, mat, försett oss med sängplatser. Är glad och tacksam över att ni finns.

Här hemma har vi inte hunnit med något alls av det som var tänkt. Trädgården är uppgrävd och dammen ofärdig. Ogräset frodas och gräset är långt. Vindskivorna är obytta och planteringsbänkarna kvar. Själv får jag bara ångest vid tanken på att ta itu med det. Omgivningens glada tillrop om hur mycket det finns att göra hos och och vad man skulle kunna göra och hur får mig stundtals att kräkas.

Ja, jag har nog en period där jag är grymt less. Tillbaka på jobbet idag. Över 300 mail i inkorgen.

//Annika

Det tog ett par timmar av hårt arbete att få rensat parksliden. Nu skall den bara hållas efter också. Har fått tips om att bekämpa den med Round-up precis innan frosten. Då drar den tydligen ner saven i rötterna och därmed även round-upen. Solen låg på rejält och temperaturen ute var hög, vilket jag inte begrep förrän det var försent. Antar jag. Först ett par timmar senare la hjärnan av och det är bara att konstatera att jag fått i mig för lite vätska under dagen. Lätt hänt att glömma när adrenalinet tar över och man gett sig f-n på att bli av med ogräs-invasionen.

Ädelsyrenens grenar - efter att jag beskar den för en månad sedan - har legat på gräsmattan. Den högen körde Leia i kompostkvarnen idag och strödde ut runt spireorna. Flödet håller kvar fukten i jorden lättare och med tiden blir det jordförbättring.

Sedan hittade jag en liten överraskning under rensandet av parksliden. Nämligen en fläder. Eller åtminstone att bedöma av bladen så är det det. Den har blommat över och satt frukt, så jag får titta närmare på bären om ett par veckor när de mognat ordentligt. Men det är nog en hederlig gammal fläder. Den skall få flytta till en mer synlig plats under hösten i så fall.

//Annika

Redan sommaren efter att vi flyttade in i huset så noterade jag en hög bambuliknande växt strax utanför tomtgränsen i söder och utanför muren i väster. Tyckte de såg risiga och tråkiga ut på hösten/vintern och funderade på vad jag skulle hitta på där istället. Funderar fortfarande kan jag säga men nu tänker jag börja utrota dem innan jag funderat klart. Fick nämligen för några månader sedan veta att det var parkslide och efter att ha satt mig in i vad det innebär så förklarar jag härmed krig.

//Annika

...ägnade jag åt att gräva upp några buskar som stört mig i flera år. De ser ut som rishögar och sprider sig som ogräs. Poppar upp där man minst anar det och sprider sig genom rotskott. Idag har jag slagits mot dem med yxa, såg och spade. Det blev övermäktigt, jag får inte upp dem helt, så jag tog till roundup till slut. Får se om det hjälper.

Anna och Leia har under tiden röjt i uterummet och burit ner allt som skall köras till tippen i slutet på veckan.

När vi var klara tog vi ett dopp i sjön. Lite väl svalt fortfarande... Men det behövdes efter dagens slit. Vi tog en vända till Mölnlycke Garden Center strax innan de stängde och kom hem med en blodlönn. Den skall få trona upp sig på platsen där jag precis utrotat buskarna. Det blir en fin bakgrund till såväl entrén som till dammen. Den blev planterad under kvällen. I rena farten flyttade jag återigen några spireor och flyttade smultronplantor.

Det kommer att bli fint när det är klart. Men det är en ordentlig bit kvar.

//Annika

Höll på att glömma! Har ju faktiskt fått ner ett gäng frön i jorden idag oxå! Odlingslådorna har ju stått tomma hela sommaren och idag hittade jag två fröpåsar här hemma - en med brytbönor och en med romansallad. Köpte dem tidigt i våras och ställde undan dem för att invänta väder. Men vädret har ju varit som det varit under våren och sommaren - så de föll i glömska. Får väl se om de hinner ta sig såpass så att man hinner skörda något. Får köpa något för att hålla sniglarna utanför lådorna dock. Någon nämnde våtslippapper på rulle, som man kan häfta fast runt lådorna. Har ingen aning om vad det kostar. Alternativet är kopparremsa. Den kostar 129 kr för 4 meter på Plantagen om jag inte minns fel. Eftersom lådorna är 120 cm x 4 gör det att jag skulle behöva 3 rullar. Nästan 400 kr. För att hindra sniglarna att ta sig upp i skörden. Man köper en hel del romansallad för 400 kr. Någon som har ett billigare alternativ?

//Annika 

Idag har jag och Leia gjort det vi borde gjort för två somrar sedan, nämligen sopa taket. Sopa taket?! Jepp. Redan när huset köptes fanns det viss mosspåväxt på taket. Inte alarmerande, men tillräckligt för besiktningsmannen att anmäkra på och föreslå åtgärd. Så idag har vi gjort slag i saken och tagit hand om tak och rännor åt öster. Det är åt öster mosspåväxten varit störst, då västersidan haft mer sol och således har mossan inte trivts lika bra. Drygt tre timmar tog det. Först krattades hela taket så att de stora bitarna lossnade lätt, sedan sopade jag rent med piasavakvast och därefter tog vi taket över uterummet. Där nyttjade jag Leias låga vikt till fullo, hon fick balansera på bjälkarna så att den ålderstigna korrugerade plasten inte skulle spricka. Vi ser fram emot att kunna byta den till isolertak i framtiden. 

Med tiden skall vi även sätta isolerglas på långsidan, så att uterummet duger för att övervintra citron-, oliv- och avokadoträdet. Kankse kan det även förlänga utesäsongen för middagarna.   Det hade varit fint. 

//Annika 

Igår kväll blev vi inbjudna till spontanmiddag hos familjen Bergqvist. Familjen består av mamma Kristina, pappa Björn, Victor, Fredrik, Oscar, Hanna och nu Lucy. De bor i ett jättecharmigt sekelskifteshus i Askim, som Björn och Kristina ägnat de senaste 10 åren åt att renovera. Jag som är helt såld på sekelskiftesstilen gick omkring som i ett rus. Kristina och Björn har dessutom haft ett fantastiskt öga för de små detaljerna.

Lucy blev helt besinningslöst lycklig över att träffa mamma, moster, mormor och syster Nala igen. I timmar härjade de omkring i den omfångsrika trädgården; rejsade över gräset, grävde upp planteringar, jagade kottar, möblerade om bersån och levde det bästa ett hundliv kan erbjuda. Poolen var på vippen att föräras med ett dopp, men Anna hann hejda Nova i sista stund.

Det var med ett stort leende på läpparna vi åkte hemåt igår kväll, mätta och belåtna. Vilket hem lilla Lucy har fått!    Vi ser fram emot att komma snart igen och ämnar pricka in en varm och fin dag så vi helt egoistiskt kan prova poolen utan att frysa ihjäl.   

//Annika

...finns ju inte med i min tillvaro. Frågan är vad man skall ägna sig åt idag:

• Foga passbitarna i badrumsgolvet, vilka jag satte på plats igår.
• Städa och röja i uterummet, så man kan använda det under semestern.
• Sätta upp grinden i stentrappan (men då måste jag till ByggMax först).
• Slipa och måla en träsoffa (men då måste jag köpa grundfärg först).
• Raka och bada en hund.

Tror jag börjar med att äta brunch.

//Annika