Då är det höst igen. Sommaren bara försvann. Igen. tiden rasslar förbi med jobb och hundar så hinner man knappt med något mer.

Vind och vattskivorna på huset är inte bytta i år heller. Det behövs en ställning till det på norrgaveln. Seniorhjälpen kunde inte åtgärda det utan ställning. Har inte ens orkat börja titta på vad det skulle kosta. Rännorna är inte heller rensade i år - jag kan nämligen inte ens ställa mig på taket. Jag lider nämligen sedan en tid tillbaka av yrsel. Nej, det är inte stress. Så ni kan lägga ner det tjatet direkt. Det är något som sitter mellan två av kotorna i nacken. Vet inte riktigt vad än men jag har sjukgymnastik och läkare på det. Jag får hörselbortfall på ena örat vid kraftiga anfall konstaterades så sent som i torsdags. De kommer oberoende av situation eller läge - vi kan inte hitta någon utlösande faktor så fortsatta undersökningar kommer att ske. Normalt är det inte.

Husvagnen har fått lite tapeter och jag har målat väggarna och grundat delar av fanerväggarna. Där upptäcktes att färgen inte sitter kvar ordentligt på faneren, så jag har varit och köpt sprayfärg. Den verkar sitta - men det blir ett helvetiskt projekt med att måla det som inte går att lyfta ut ur husvagnen... Färgen luktar och kräver god ventilation. Jag kommer att få ikläda mig fullständig skyddsklädsel och gasmask. Köpte en porttapotti på Jula för 900 kr. Visade sig att den blev för hög på toaletten på grund av plattformen under handfatet. Så toalettrummet behöver få sig en re-make. Handfatet skall bytas ut och plattformen under behöver tas bort.

Och tror ni inte jag hittat en ordentlig fuktskada i hörnet på vagnen. Den gamla skadan har likt förbannat läckt. Korkat nog mätte jag inte just där. Men nu skiter jag i det. Vagnen håller det den håller och får hänga med så länge den kan. Vi tog med oss vagnen till utställningen i Eslöv i september och kunde bara konstatera att det var helt rätt inköp - den passar våra behov perfekt. Så om inte annat så har den bidragit till att vi kommit fram till och bekräftat vad det är vi behöver. Den står fortfarande utanför huset eftersom vi inte hittat lämplig vinterförvaring. Jag har kopplat in elen och ställt in ett element men behöver täcka den med presenning. Annas melaminsaker har i alla fall flyttat ut ur huset och in i husvagnen. Hur fan mussäkrar man en husvagn förresten? Jag vill ju inte att den blir vinterbostad åt mössen. Däremot skulle jag ju önska att jag kunde ställa in oliv- och citronträd i den över vintern. Undrar om man vågar prova. Vore ju synd om de dog nu när det visade sig att olivträdet trots allt överlevde även förra vintern.

En motorsåg har jag oxå införskaffat. Inte hunnit använda den än - eken och tallen ligger kvar sedan vi fällde dem i somras. Det är ju det där med yrseln. Det är inte lämpligt att stå och vifta med en motorsåg när världen gungar till.

Idag går tvättmaskinen för fullt. Utemöblernas överdrag skall tvättas och dynorna skall tas in. Madrassen i dagbädden i uterummet behöver plastas in över vintern. Uterummet skall städas så att teak-bordet och stolarna får plats. De har stått på gräsmattan sedan Leias student.    Filteret skall spolas och vattnet vinterisoleras. Brunnen täckas ordentligt innan frosten kommer. Dammen är full av löv så lövnätet behöver monteras upp. Ingen sysselsättningsbrist här inte.

JAg fick i alla fall eminent hjälp av svägerskan förra fredagen med att köra den gamla fåtöljen på tippen och slänga en del skräp som stod och väntade på avforsling. Vi gjorde även ett stopp till IKEA och köpte en ny fåtölj. Som har blivit hundarnas favorit givetvis. Dyr hundsäng det där och just nu känns det som bortkastade pengar. Helt hopplöst att försöka hålla dem borta från den. Önskar jag hade större ork i att sätta gränser för hundarna i möblerna. Det går ju an när man har en eller två - men sex. Nej, det är inte roligt när man själv inte får plats i soffan. Men det är inte lätt när man har olika åsikter i frågan här hemma. Som väl är så är sovrummet hundfritt. Nästan... Snart flytter jag in i det andra sovrummet.

//Annika

Jag har länge haft tron att de så kallade livskriserna är relativt förutsägbara. De kommer i vissa stadium i livet och jag tror att min "40-års kris" är här. Den är nog mer tydlig hos kvinnor än hos män i många fall. Kvinnor står ju ofta i ett gränsland här... Man har skaffat sig utbildning, hunnit jobba, kanske skaffa barn och dessa har börjat bli stora, har man inte det så är det sista rycket liksom. Man har fått stabilitet i ekonomin och kan börja koncentrera sig på vad man själv vill. Det är då man upptäcker att man inte riktigt vet... Livet och tillvaron har ju ångat på i flera år och ofta får kvinnor reda ut ganska mycket av logistiken och därmed har man koncentrerat sig på det. Jag har haft förmånen att kunna sätta mina egna intressen ganska långt fram eftersom jag fått god uppbackning av min mor så jag trodde väl kanske att jag inte skulle drabbas så hårt av detta - ack så fel jag hade.

Dottern har vuxit upp och bor inte hemma längre. Jag har ett jobb som betalar räkningar och intressen för både mig och min sambo. Jag äger ett hus med trädgård. Plötsligt undrar jag om det är det här jag verkligen vill ha? Eller om det är något annat. Jag finner mig ofta i funderingar över hur det skulle vara att bo på en annan plats. Göra något annat. Bara ta hänsyn till mig själv och mina egna behov. Jobbar jag verkligen där jag vill vara? Sedan undrar jag om jag hunnit bli för rotad för att kunna flytta på mig? För bekväm? Får nog ta mig en allvarlig funderare på vart jag vill ta vägen.

//Annika

Äntligen lite solljus och en stunds värme. Trädgården har börjat blomma. Senare än vanligt men det beror definitivt på den svala våren och försommaren.

Vi har planerat att göra om lite på den övre platån. Odlingsbänkarna skall flyttas från ytan vid fruktträden och upp till den murade platån. Det skall bli något av en köksträdgård. Äntligen. Där skall det få plats ett bord med några stolar oxå så man kan sätta sig och njuta av kvällsljus. Spaljén har redan björnbär men tanken är att utöka den andra sidan med brytbönor. Pergolan skall få fortsätta husera kryddor och jordgubbar sommartid men i odlingslådorna skall vi få till rätt förutsättningar för rabarber och annat lite större ätbart. Vitkål o broccoli tex...

Ytan vid fruktträden skall jämnas till och bli en ren gräsyta. Vi behöver någonstans där vi kan bedriva lite momentträning med hundarna.

Mitt i all har tanken om att flytta till Gotland permanent vaknat igen.

//Annika

Maj månad var helt sjukt kall och det kändes som att det regnade konstant. Dagen för Leias bal blåste det något vansinnigt, men det var i alla fall uppehåll och till och med sol! Klänningen blev färdig i tid och på baldagen så tog vi oss till Trädgårdsföreningen för att få lite bilder på Leia och hennes baldejt - Tim. Jag hoppas att jag inom kort skall hinna gå igenom de bilder jag tog med min kamera och lägga ut några bättre - men tills dess får ni hålla till godo med en Instagrambild.

//Annika

Varför hinner man inte med det namnet vill och borde när det ändå är långhelg? Lördagen gick i passivitetens tecken. Foten var svullen igen på fredagen efter att ha ägnat 7-8 timmar till att köra/åka bil under torsdagen och fredagens trädgårdsarbete bidrog inte till att göra det bättre... men jag fick färg under dagen i trädgården i alla fall. Sedan saknas ibland initiativförmågan och drivkraften till att sätta igång. Det är nog en sådan period över lag nu.

Idag har jag åtminstone sytt på studentbalklänningen. Den skall vara färdig om 9 dagar. Samtidigt har Anna skruvat ihop en ny Billy-hylla i samma rum där jag försökt arbeta. Den är på plats i alla fall. Det blir bra när det är färdigt och alla lådor, skrymslen o vrån är genomgångna o skräpet utrensat o inte belamrar hallen. Inte där än. Men det kommer väl...

//Annika

Tulpaner har ju knappt varit någon idé att sätta här - där man har rådjuren och älgarnas autobahn intill tomten... De som med liv och lust har grävt upp allt från jordgubbsplantor till de finaste Persian Pearl-tulpaner jag satt. Men man blir ju innovativ när man kämpar för något. Pergolan och dess planteringslådor visade sig vara ett smart drag för jordgubbsplantorna redan förra året. Jag hade även framgång med de röda barock-tulpanernar jag satte lite i skymundan i entrén. Just den framgången plockade fram ett visst mått av djärvhet i mig i höstas och jag roade mig med att sätta ner 60 tulpanlökar i entrén... röda och vita i två olika höjder. Gissa om det är med glädje jag kan delge att de står i full blom och har fått vara ifred. Än så länge.

Jag vs Rådjuren 1-0.

//Annika

Insåg häromdagen att det bara är två månader kvar. Om drygt två månader tar min lilla tös studenten. Man blir så rörd att man blir tårögd och stolt så man spricker. Studentmössan är beställd. Datum klart.  Partytält till trädgården fixade. Balen mer eller mindre bokad. Balklänning... ja den skall mamman givetvis sy. Något annat hade varit otänkbart. Så vi satte oss ner på ett fik för ett antal veckor sedan och käkade brunch ihop och skissade ihop lite tankar. Sedan begav vi oss till Gårda Textil. Vi kom ut därfrån någon timme senare och många hundralappar fattigare. Med oss hade vi en mörkröd crepe-satin av siden i en helt ljuvlig kvalitet och en broderad sidendupion.

Livet skall sys som korsett av den broderade dupionen som går i en grå-grön ton med broderade blommor i röd-blått och gröna blad. Snörning bak och planchett fram. Kjolen skall sys i en sjöjungfrumodell med slits. Skor... vet jag inget om än alls. Hon har i och för sig ett par asläckra svarta babydoll-stiletter som kan bli helt perfekta.

Håret skall sättas upp i en svinrygg är det tänkt och ev kommer det att dekoreras med gröna blad för att ta upp färgen ur livet. Leias hår är numera mörkrött och tvinnat i dreads så det kommer att bli sjukt häftigt!!

Åh, jag är så avundsjuk! O hon kommer att bli jättefin! Min unge!  

Mat till mottagningen har oxå varit ett ämne som har och kommer att stötas och blötas. Det blir buffé, det är vi överens om och den skall bli vegetarisk. Fisk, ägg och mejeriprodukter kommer att ingå, men det skall finnas även veganska rätter. Det här blir en utmaning för oss. Tanken först var att ta in allt med catering, men kostnaden har visat sig bli ganska diger för det. Beror givetvis på antalet gäster, men jag vet hur det är med vår familj. Vi är inte få och jag vill att hennes vänner skall känna att de oxå kan komma. Så här kommer mormor och mina mostrar få rycka in. Fast det vet de inte än. Tror jag. Även om jag misstänker att de anar... :-D Det blir till att börja botanisera bland vegetariska pajer, snittar, sallader och bakverk. Ungen skall firas. Punkt. Det är dop, konfirmation, student, examen och bröllop som ger upphov till kalas och eftersom hon valde bort konfiramtionen så får vi fira lite extra den här gången. Kalas skall det bli om jag har det minsta att säga till om.

Med min vanliga tur så lär jag sitta med ena foten i valplådan samtidigt och kan redan konstatera att det är utställning i dagarna två direkt efter... Hups. Full fart in i kaklet.

//Annika

Det är inte kokt vad tiden bara går! Det är redan slutet på MARS! Jag har inte hunnit få ett enda frö i jorden för den här säsongen. Förpåsarna står på rad, men det har bara inte hunnits med. Inte ens alliumbollarna hann i jorden innan vintern gjorde sin visit. De har börjat gro i påsen. Får se om de går att peta ner till helgen...

Det här årets valpplaner har tagit allt tid hittills ihop med det nya jobbet. Herregud. Vad tänkte jag när jag bytte jobb...? Jag fattar verkligen inte. Men det är också en erfarenhet. Det i sig har i alla fall fått igång en process i hjärnan om ifall det verkligen är det här jag skall hålla på med. Jag tror inte det. Jag vill öppna hunddagis eller pensionat istället. Säkert inte lättare, men jag slipper känna mig som en åsna mellan 15 hötappar och varken veta in eller ut.

Resten av våren kommer inte att bli mindre hektiskt. På annan dag påsk börjar vi leverera Yzmas valpar och sedan dröjer det inte många veckor förrän nästa kull dimper ner. Jag är utsedd till delegat till klubbens fullmäktige, så där går ytterligare en helg. Vi väntar på Nalas löp och därmed ytterligare en kull.

Jag har i alla fall fått ett litet tillskott i familjen. Hon heter Ginny. Trots alla drömmar om en brun pudel så blev det återigen en svart. Hon är dotter till Yzma och skall bli kvar hemma tills vidare.

//Annika