Knappt tre veckor efter parning så piper Viilda som om hon vore skendräktig... Ligger i soffan under fluffpläden och ibland hör man bara små ynkliga piiiiiiiiiiiiip. Ibland sticker hon fram huvudet och... piiiiiiiiiip.  De två senaste nätterna har hon sovit hos mig. Jag har inte ens fått med henne upp på morgonen, utan man får nästan gå ner och bära upp henne. Alternativt vänta tills maten är klar att ställas fram. Då kommer hon ju.

Jag har ökat proteinintaget med mer köttkross, en äggula några gånger i veckan. Ökat kalkmängden och så får hon nu lite mjölksyrebakterier för att hålla magen i trim. Från och med den här veckan får hon även laxolja som tillskott.

Vad som slagit mig mest är hennes försämrade tandstatus!! Blir de verkligen så kassa i munnen av en dräktighet?? Hon luktar verkligen död! Så nu borstas tänderna nästan varje dag och så fick jag tipset att ge c-vitamin. Så det skall vi försöka med.

Spontant skulle jag nog vilja fastslå att hon är dräktig. Upplever såpass många förändringar. Eller så beror allt på att hon får för mycket mat. Hon kanske piper på grund av magknip...? O tänderna/munnen yäk! Kanske därför jag tycker att hon blivit lite rundare om majen oxå...?

Fy... när var det man kunde göra ultraljud sa ni...?

//Annika