Idag har jag varit på biblioteket! Jag har fått lånekort på biblioteket i Ale.

Bakgrunden är att jag var där i ett tjänsteärende för att delta i en brandtillsyn och ägnade mer än förmiddagen åt denna fantastiska byggnad designad av Gert Wingårdh. Jag har inte svårt alls att förstå att man för 15 år sedan förfasade sig över detta "råa" bygge och under invigningen undrade när det skulle bli klart...    Men nu har 15 år gått och betong åldras och slits med värdighet. Smaken och trender förändras. Idag ser man att de industriella uttrycken i form av synliga ventilationstrummor och kabelstegar kompletterar. Glasbetongen som formar sig runt spiraltrapporna i trapphusen släpper in och vidare ljuset från trapphusens glaspartier utan att det blir naket. Resultaten är att trapphusen står som dagsljuspelare i den massiva betongkonstruktionen. De väl tilltagna limträbalkarna som håller uppe takkonstruktionen förstärker känslan av stabilitet. Biblioteket är avskärmat och inglasat som om det vore ett utvecklingslab. Trots öppenheten, den fria takhöjden och insynen råder låg volym och arbetsro.

Men det var nu inte Ale gymnasium detta skulle handla om. Utan inspirationen jag fick. Jag gick nämligen förbi en trädgårdsbok när vi var inne i biblioteket... Efter tillsynen smet jag in, skaffade mig ett lånekort och gick och hämtade boken. Därefter letade jag mig fram till trädgårdshyllan och kom ut med sex böcker och en ljudbok. Den sistnämnda skall jag lyssna på i bilen...

Så nu sitter jag här och övermannas av massor av trädgårdsinspiration. Jag önskar jag kunde riva rucklet med detsamma. Fälla massor av träd uppe i de övre delarna. Men. Det tillåter inte ekonomin. Dessutom - var sak har sin tid. Jag har sedan tidigare skapat mig en bild över entrén. Tanken med rosplatån skall få växa ett tag till och utvecklas. Något jag däremot länge klurat över är vad jag skall göra med gräsytan under fruktträden. DÄR har jag idag kommit en bit på väg. Delvis tack vare Terence Conran.

Min tanke om att odla ätbart där har befästs. Men jag har haft bekymmer hur jag skall avgränsa det så att jag undviker hanhundarnas skvättande på "maten". Nu vet jag! Upphöjda odlingsbänkar!  Tre-fyra förhöjda fyrkanter - eller varför inte runda - där minst en skall ha två nivåer att odla örter, tomater, ruckola, chili och annat smått och gått i. Om de skall byggas i sten, gammalt tegel, trä eller kanske torvblock, vet jag inte än. Bland odlingsbänkarna måste det givetvis även finnas en sittplats. Överväger att bygga den runt något av träden. Inget gräs. Istället blir det förmodligen grus med trampplattor. Gruset skall även få ersätta de tråkiga plattorna i gången mellan ytorna så att ytorna flyter ihop mer. Muren till rosplatån räcker gott och väl som gräns.

Bredvid gräsytan mot den nedre nivån finns en "remsa" där jag idag har satt vinbärsbuskarna jag gick så hårt åt i somras. De skall bort. Det är bara att konstatera - vi äter inte vinbär. Istället funderar jag på att sätta hallon/björnbär där. Det gillar vi ju.

Åh vad jag vill vara ledig och att tjälen går ur marken!

//Annika