Då har vi äntligen börjat ta itu med entréplanet på allvar. Jag har gjort en skiss på hur det kan komma att se ut. Frågetecknet är fortfarande hur själva vistelseytan skall se ut. Plattor eller trädäck.

På var sin sida om entréportalen - som skall målas svart, liksom stolparna till armeringsmattan - så växer det Flammentanz. Närmast husväggen (nederst i skissen) står en vingbenved, vit höstflox och en vit-grön hortensia. Runt den växer mörkbladig alunrot. På våren - läs just nu - blommar det röda papegojtulpaner istället för flox. Olvonet i hörnet mot muren, är den vi flyttade ner i höstas. Den har tagit sig fint. På platån ovanför och som fond för guldfiskdammen står den japanska lönnen. 

Anna har nästan tömt planteringsbänken, nu återstår bara att forsla bort det murkan byggtimret som utgort kanterna på bänken. Det pågår även flytt av hostor/funkior som skall kanta platån. Det blir lite spännande att se vilka färger det är som kommer upp eftersom jag tror att vi råkat blanda dem hej vilt...

Rhododendron utanför muren och klätterhortensian bredvid - den skall få klättra upp på spaljén vilken skall på plats om några veckor. Byggtimret skall bort och vi skall mura upp en rad med leca och i den skall vi gjuta fast stolpskor för stolparna. Räknar med att det går på ca 500 kr att få upp spaljén i den utformingen.

Mellan de stora gångplattorna skall vi plantera marktäckare - just nu lutar det åt hasselört.

I hörnet skall det stå en springbrunn. Den satte vi på plats igår kväll redan som en påminnelse över hur fint det kommer att bli när vi är klara.

Fasaden skall målas vit och sedan skall vi bara hitta lämplig belysning. Jag har även tittat på att flytta ner den vita rhododendron från baksidan och införskaffa en röd klematis som skall få ta plats mot den sedan vita husgrunden.

Det kommer att bli jättefint när det är klart!   

//Annika

Ikväll har vi tagit en närmare titt på entréplatån efter vintern och bestämt oss för att hålla fast vid tidigare idé om att få upp spaljé av armeringsmatta även där. Försöket med att få till det med hjälp av jordankare strandade ju eftersom jordankaren inte gick att slå ner i sprängstensgrunden. Istället skall kanten runt etaget göras i ordning - det gamla byggtimret skall väck och en ny kant skall muras upp av lecablock som sedan putsas stengrå, så att skillnaden mot naturmuren inte blir så markant. I dessa block skall sedan stolpskor gjutas fast, vilka skall hålla upp stolparna för armeringsmattan. Piprankan har dött och vi hittar bara en vinca minor vid liv. Men får vi upp spaljén så kan klätterhortensian som täcker muren fortsätta klättra upp längs spaljén. Det blir nog lagom med insynsskydd.

Den överlevande vincan får flytta upp under blodlönnen ihop med vinca major. För själva entréplatån skulle det bli fint att kunna bygga ett lätt upphöjt trädäck som sittplats. Gången med de stora skifferplattorna skall få ny grund och runt plattorna skall vi plantera hasselört. Men vi börjar med att röja upp - vilket vi startat idag - och sedan skall vi få till spaljén så att vi får en fin kant och avgränsning av ytan.

//Annika

Trädgården är en sorglig syn så här mitt i maj. Gräset har frusit sönder och jag hittar bara en backtimjan och en taklök som överlevt kylan. Det blir till att gräva upp och köpa nytt.

Däremot verkar naturen fått fullständigt spel nu. ALLT spricker upp samtidigt och den sena våren forcerar fram en blommning verkar det som. Det säger min näsa och mina ögon i alla fall. Allergin har fullständigt exploderat. Kan inte komma ihåg att jag skulle varit så dålig förra året. Jag hoppas på att det är snabbt övergående. För just nu kan jag knappt prata i telefon.

//Annika

Som bekant så har jag ca 40 minuters pendlingssträcka till jobbet och lika långt tillbaka. Det ger lite tid för reflektioner. Idag satt jag och funderade över det här med internet och hur man uttrycker sig. Var går gränsen för vad som är lämpligt att skriva?

Min blogg är - vilket jag tidigare påpekat vid flera tillfällen - en kanal för mitt tyckande och tänkande. Den hör inte ihop med mitt tjänsteutövande. Den handlar om mitt privatliv. Mina reflektioner och vad som sker i mitt liv och hur jag upplever saker. Däremot är jag inte så naiv att jag tror att den inte kopplas ihop med mitt yrkesverksamma jag. Vilket den egentligen inte borde. Men människor fungerar så. Då och då säger jag mitt hjärtas mening till följd att av att något legat och pyrt en längre tid. Jag anstränger mig att inte hänga ut någon enskild och försöker istället formulera det som en större reflektion, vilket det är.

En reflektion kan utlösas av en enskild händelse, men är sällan avhängande av en enskild person. Det är oxå orsaken till varför jag skriver i ganska allmänna ordalag. Men det finns ALLTID någon som känner sig träffad. I vissa fall den som verkligen skall känna sig träffad och frågar man så får man veta att det är så. Jag försöker vara ärlig, för jag tror att min karma mår bättre av det i längden. Plus att jag är så evinnerligt trött på att tassa på tå jämt. Jag försöker uttrycka mig diplomatiskt trots allt. Sedan kommer man ibland till en punkt där man känner att man måste ta till tydligare ord. Men jag kommer aldrig falla för trycket att låta bli att uttrycka mig. Det är en rättighet vi har som medborgare i det här landet. Tycker man att det är obekvämt väljer man om man vill läsa eller inte. Det är också en valfrihet vi har. Tycker man att jag uttryckt mig olämpligt är det också ok. Var och en har rätt till sin egen åsikt och jag kommer aldrig att klandra någon för att man inte tycker om mitt sätt att skriva. Men att försöka påverka mig att ta bort sådan som jag tycker är i princip att motsätta sig åsiktsfriheten. Jag hänger aldrig ut någon enskild, hetsar inte folkgrupp, stödjer inte extrema åsikter, trossamfund eller något annat politiskt inkorrekt. Jag får ofta kommentarer om att man uppskattar mitt sätt att skriva och jag lever med en tro på att det beror till stor del på det jag skriver om.  Mina reflektioner och mitt sätt att se på tillvaron kombinerat med vad som händer i mitt liv. I slutänden är det ändå så att man läser mina inlägg för att man tycker att de tillför något.

Vad tycker du? Varför läser du mina inlägg?

//Annika

Här inne har det varit lite glest med inläggen igen ser jag. Finns flera orsaker just nu. De främsta är fem till antalet. Lilo fick nämligen just så många valpar den 1/5.

Tre utställningar inkl en Danmarkresa har jag hunnit med den senaste veckan.

En examensklänning är snart klar för leverans.

Igår drog vi igång cirkulationen i dammen igen. Vihar förlorat de två slöjstjärtarna i kylan, men guldfiskarna verkar trivas. Gott om mat har de dessutom. Eller kommer att få. Paddorna har lagt ägg.

Vi har konstaterat att vintern gått hårt åt trädgården. Gräsmattan behöver sås på nytt. Taklökarna har strukit med, liksom den silverarv och de revor jag flyttade på i höstas.

På framsidan stod även en buske vi flyttade i höstas. Den blommar tidigt på våren på bar kvist. Den flyttade vi till övre planet. Den verkar inte heller ha klarat sig. Som väl är janske, för den flytten skall åtgärdas. Det är nämligen mkt som talar för att det är en tibast... Vilken är den giftigaste budke vi har i landet. Den är med andra ord fullständigt olämplig att ha i vår trädgård.

//Annika

Skulle ju så sallad igår. Ur den andra odlingsbänken skulle jag flytta en fläder. Men istället blev det så att vi grävde ner jordankare där flädern skulle blivit satt. Idag har vi fått i det sista ankaret och jag har kapat reglarna i lagom längder och passat in armeringsmattan. Så tadaaaa! Nu har vi en färdig spaljé på platån och tanken om att få en medelhavsinspirerad krydd- och odlingsplatå börjar ta form på riktigt. Visionen blir tydligare. Vi skall fortfarande ha en del blommor där. Rosor och pioner. Riddarsporre och salvia i vitt och blått. Luktärt i vitt och blått. Lavendel i vitt -om de överlevt vintern. Några dagkåpor skall få täcka fötterna på spaljéns reglar - jordankarfästena är ju inte supersnygga... men sedan blir det en del ätbart. Kryddor som rosmarin, timjan, basilika, oregano och givetvis mynta. Brytbönor skall få göra luktärten sällskap på spaljén. Sallad har jag sått i den ena odlingslådan och det skall bli det i den andra oxå. När jag väl flyttat flädern...

//Annika

Snart är det maj och själv känns det som att man knappt reagerat på att vintern är över. Vilket visserligen inte är så konstigt: den har varit galet lång i år. Vi har haft is på dammen sedan i början på december åtminstone. Det är snart 5 månader. Idag flyter det omkring ett tunt issjok som Leia hackat på och minimerat.  

En annan orsak till att det känts som att både mars och april bara svischat förbi är att min tillvaro varit mer än fullspäckad. En av orsakerna är att jag just nu läser 7,5 högskolepoäng utöver min heltidstjänst. Dessa poäng läses dessutom in under mars, april och maj. Våren medför även att när ljuset återvänder så återkommer lusten att fixa och dona hemma. Plötsligt syns alla brister så tydligt. Fix i form av innertak och utbyte av trasiga kakelplattor och vidare till planteringar och sådd när vädret tillåter och det går att gräva.

7 hundar kräver dessutom sitt. Trots allt har vi 6 hundar som är vana vid aktivering och jobb på olika nivåer. Mitt i allt väntar vi ytterligare en valpkull. Vi är visserligen två, varav den ena är egenföretagare med allt vad det innebär. Jag gör vad jag kan för att bidra till att verksamheten rullar. Det senaste påfundet är halsband, vilka skall tillverkas. Det ihop med att symasinen just nu går varm för att skapa klänningar till vänner och bekanta. Studenter och fester avlöser varandra. Det är svårt att säga nej när man kan vara med att bidra till så viktiga dagar i människors tillvaro. Dessutom gör jag det så gärna - det gör mig glad att kunna bidra till sådant. Det blir annat som får stryka på foten. Oftast tiden för umgänge med familj och vänner. Dygnet har tyvärr bara 24 timmar och jag sover 7 av dem, 8 av dem jobbar jag och 1,5 h tillbringas i bilen till och från. På resten av tiden så klämmer jag alltså in klänningssömnad, vidareutbidning, hundträning o hundvård, husrenovering, trädgård utöver allt det vardagliga. Kanske inte så konstigt att jag är lite kort i tonen och trött över lag. Det är en sådan period. Majoriteten av oss som har familj och jobb och fritidsintressen vet att det är så det är. Som väl är går det över. Det vänder och plötsligt lossnar det.

Jag vill nog passa på att rikta ett tack till dem som har förståelse för min tillvaro just nu, som står ut med att jag inte är jätteduktig på att höra av mig, eller som får korta mess ifrån mig, eller som till och med förstår mitt behov av att dra mig undan för att få fas på tillvaron. Jag ser fram emot en sommar med massor av umgänge med er. Förhoppningsvis kan det ske i de delar av trädgården vi fått ordning på. Jag lovar att bjuda in till grillfest.

//Annika  

Planen idag var att så ruccola och spenat i en av odlingslådorna vid fruktträden. Medan jag gjorde det så tog Anna och Leia itu med att kratta platån och breda ut marktäckduken så att den förhatliga penningbladen kan kvävas. Som om det inte räckte så slet Anna upp den gamla dammduken och vi fyllde igen hålet med sprängsten från den andra dammen. En spontan tanke uppstod att vi skulle plantera flädern vi hittade i höstas i hörnet där dammen varit för att ge platån lite skugga och skapa en inramning. När vi började med det så kläckte Anna ur sig en idé om att sätta spaljeer med armeringsmatta längs med så att man kunde sätta klängväxter mot. Vips förkastades tanken om att plantera flädern och plötsligt hade vi gett oss in på att få ner jordankare för att skapa en spaljé.

I och med det kommer vi att få en odlingsplats för brytbönor och luktärt! Samtidigt kommer man att kunna hänga småhinkar med kryddor i armeringsnäten och skydda dem från sniglar och hundar. Idén var helt enkelt genial och jag kan inte ens fatta att jag inte kommit på det tidigare! Så nu har vi grävt ner två jordankare efter en hel del slit och fyllt igen efter dem. Anna påbörjade även slitet med att minimera planteringsbänken på framsidan. Jorden därifrån skall ju upp på platån. Det tredje ankaret som vi behöver få ner innan jag kan kapa reglarna i rätt längd och spika fast armeringsmattan med märlor, så måste jorden tina en smula till. Den är nämligen bitvis fortfarande frusen... Jag behöver dessutom flytta en ros och även där är det fruset. Grävde ur så gott jag kunde så får vi hoppas att det ger sig såpass så att vi kan få ner det sista ankaret imorgon. Jag har en förhoppning om att jag skall kunna sätta Leia på att så brytbönor och luktärt i roottrainern imorgon.

Så nu funderar jag över var jag skall sätta flädern. En tanke är att plantera den så att den kan dölja halva plåtskjulet. Jag skall imorgon undersöka om jag lyckas gräva såpass djupt där. Jag har dessutom en fantastiskt vacker rhododendron som jag vill flytta. Den växer på baksidan av huset i total skugga och istället för att bli frodig och tät är den smal och ranglig. Den blommar med vita klockor som har en djup purpurfärgad centrum. Det vore roligt om den kunde få blomma i full prakt där den syns istället för att ha en mager och undanskymd tillvaro. Kanske skulle jag sätta den på framsidan utanför sovrummet? Jag måste ju ändå ersätta planteringsbänken på framsidan med något och den kanske skulle komma mer till sin rätt där? Rhododendron har sitt ursprung i asien och färgtemat för framsidan är vitt så det kanske inte är någon dum idé...

//Annika