Nästa tävling för vår del är inplanerad den 26e december i Kungsbacka. Insåg först igår att den faktiskt är inomhus! I ett ridhus... Vi har aldrig tävlat i ett ridhus... Jag känner inga hästmänniskor längre. Tror jag. Någon som har några idéer? Vet någonstans där man kan få hyra in sig? Träningsgrupp som man kan få snika med? Äger ett ridhus? Har hört av mig till ryttarföreningen här i närheten för att få lite uppslag, väntar på svar ifrån dem.

//Annika

Då skall vi se...

Vad sägs om lite inkallning, med strul i starten. Detta behöver putsas på lite.

Nästa är ställande. Då tycker Tarz att vi testar färdigheterna i framåtsändande. Skämt å sido. Han fick syn på en hög som låg ett par meter framför oss och var på väg att undersöka den.

Sedan har vi hoppet, som blev en promenad...

Apporteringen är inget att visa, Tarz syns knappt då tävlingsledaren står i vägen för halva hunden.

//Annika

Det är ju sjukt nyttigt att få titta på sitt eget beteende på plan!

Först den katastrofala platsen. Om ni tittar riktigt noga så ser man att jag hinner alltså hejda min hund med handtecken när tävlingsledaren brutit momentett och vi är på väg tillbaka! Då reser sig min hund för att möta mig. Nu så här dagen efter inser jag ju att det i sig är nästan ännu större...

Sedan kommer läggandet... linförigheten har jag ju redan lagt upp.

//Annika

Jag har tagit emot lite klipp av Rebecka ifrån dagens lydnadstävling. Skall lägga upp dem här så smått... Dock får jag ladda upp dem på YouTube först och det tar sin lilla tid... Men de kommer. I sinom tid.

Linförigheten. Mitt stapplande rörelseschema har sina förklaringar...

//Annika

Trots 10 minusgrader, blankis på sina ställen på plan, en bruten svasnkota och ett trasigt knä så har jag alltså tagit mig till debut i LK1 med Tarzan. Rebecka - min wunderbara Rebecka - trotsade busschaffisars felanvisningar, kyla och drivis bara för att komma och filma vårt äventyr. Solen strålade och humöret var på topp. Betygen var långtifrån i fas med vädret, men vad f-n, jag är rätt nöjd.

Redovisning över dagen:

Platsliggning. Det var en katastrof egentligen och kunde gått MYCKET värre, men min hund skötte sig över förväntan. 7 hundar i gruppen och 4 av dem reser sig och lattjar runt plan i full karriär!! Givetvis låg tre av dem närmast min hund... *morr* Men han låg kvar! Vi fick lägga om - alla utom den 7e som hade dragit upp hela gänget. Vi hann knappt till våra positioner så drar samma tre igen!! Tarzan satte sig upp i samma ögonblick. Då svor jag högt! Men han satt kvar. Sedan la han sig. Är SÅ glad att han inte tog tillfället i akt och gav sig iväg efter de andra. Betyg 5.

Tandvisning. Det skedde på våra positioner direkt efter platsliggning. Han visste nog inte riktigt vad domaren ville... Så han vimsade runt lite. Betyg 8.

Linförighet. Har inte riktigt hunden med mig i svängarna. Känner det. Ett par gånger sätter han sig långsamt. Betyg 7,5.

Läggande. Där kom det - dubbelkommandot. Vid första kommandot saktar han bara in, då kommenderar jag redigt och bestämt och då flyger han i backen. Betyg 6.

Inkallande. Sätter honom och säger sitt kvar. När jag lyfter foten är han på väg att gå med mig. Stannar, korrigerar, han lägger sig, jag sätter upp honom och säger åt honom att sitta kvar. Går till min position. Kallar in. Ingången är fin. Men jag får helt klart får börja putsa på avlämnandet. Betyg 8.  

Ställande. Där kom det jag befarade också - nollan. När tävlingledaren säger "kommendera" så går min hund iväg! Jag frågar vad sjutton han gör och säger åt honom att stanna! Vilket han gör! Men han sätter sig när jag gått förbi honom... :-( Betyg 0.

Apportering. Får apporten, håller fram den, kommenderar, Tarzan tar den och håller den jättefint. Samma sekund som tävlingsledaren säger "ta apporten" så spottar han ut den på marken... Hör bara tävlingsledaren mumla "Åh, vad surt!" Betyg 8.

Hopp. Det här momentet har ju börjat gå troll i. Det har alltid fungerat kanon. Nu i höstas kom han plötsligt på att man kan GÅ runt hindret. Så vi har tränat en del med massor av förstärkning för själva hoppet. Idag... gick han givetvis runt igen. Ingången var KANONFIN. Men vad hjälper det när han inte har hoppat... Betyg 0.

Helhetsintryck. Betyg 7.

Totalpoäng 104. Placering 12 av 15.

Jag har hunnit titta lite snabbt på det Rebecka har filmat och ser ju att han släpar i svängarna och är lite okoncentrerad. Det speglar givetvis av sig på helhetsintrycket.

Men över lag är jag nöjd. Glad över att jag kom till skott. Det första steget är ju alltid det största. Och vi var inte sämst. Är fortfarande irriterad över platsliggningen. Men ändå jätteglad över att det inte gick käpprätt åt helvete!

//Annika

Det är glashalt ute! Vågar inte ge mig iväg med bilen, så jag tog en snabb vända nere på p-fickan vid brevlådorna. Det gick med nöd och näppe att stappla sig fram utan att halka. Undrar hur det kommer se ut imorgon...

Körde lite platsliggning. Inget vidare. Han har börjat åla sig... ser inte bra ut alls.

Läggande under gång: dubbelkommando var sjätte gång ungefär. Det tar sig.

Ställande under gång: Nu har han börjat lägga sig ner då med...

Står i valet och kvalet inför imorgon. Väger plus och minus.

Plus: erfarenhet

Minus: det kommer inte att gå något vidare

Plus: vi får se det som ett träningstillfälle.

Minus: om något går riktigt fel så riskerar jag att förstöra något.

För i slutänden så vill man ju faktiskt lyckas. När jag idag VET att jag har bekymmer med vissa moment - givetvis sådana moment jag inte haft problem med tidigare - är det verkligen schysst att utsätta sig själv och medtävlande för det? Tänk om han reser sig på platsen. Ett moment jag varit övertygad om att han inte skulle få bekymmer med tidigare. Jag är inte säker på att han ligger kvar längre. Han går ju inte fram till någon annan. Tror jag i alla fall inte. Eller...? Nä, jag vet faktiskt inte. Jag har aldrig väntat för att se efter vad han gör. För när han satt sig upp på träning så har jag ju gått fram och lagt om honom. Jag vet ju inte om han verkligen sitter kvar där, även om jag tror att han skulle det...

Sedan en lite fjuttdetalj. Jag kan inte hitta det neongröna retriverkopplet jag köppt på Paw of Sweden. Tänkte ju att det skulle vara det ultimata att ha på tävling. Men det verkar vara som uppslukat.

//Annika

Jag börjar allvarligt överväga att dra mig ur tävlan på söndag. Om det är samma väder som idag i alla fall. Tarzan ligger nämligen inte kvar i snön. Han sätter sig upp. Hade det däremot varit sittande i grupp hade det inte varit något problem, för det körde vi först och det gick utan några tveksamheter... Det som vi inte ens tränat på. Men då fick man det bara bekräftat - om hunden kan momentet så fungerar det oavsett omgivning.

Däremot fick vi en framgång på läggande under gång idag! Det blev lycka och jubel, så nu har jag i alla fall möjligheten att få ett poäng på den. Visserligen blir det futtigt för risken är gigantisk att jag får ett dubbelkommando, men det kan i alla fall bli poäng. Ställandet däremot det är bortom allt hopp.

Så på söndag får det bli minst 4 minusgrader och inget snöfall. Gärna sol. Kan man beställa det hos någon?

//Annika

3 plusgrader. Långkalsonger och värmetröja på. Lager på lager. Vinden ligger på, inte mycket - men lagom för att det skall vara rejält kallt! Ingen kontakt med hunden alls. Latja leka tjoho, vadå matte? Hopp vad är det? Skall man springa förbi hindret då? Kom, har jag aldrig hört - det är mycket roligare att rusa runt med bollen på egen hand. Snika förbi matte i hundra knyck o göra ytterligare ett ärevarv.

Efter 20 minuter trodde jag att jag skulle få spader. Lyckades fånga in hunden sätta honom i bilen o gå o ta en kopp kaffe. Fingrarna var röda av kyla. Satt kvar tills resten kom o fikade. Konstaterade att vi försöker en sväng efter fikat.

Efter fikat. Framförgående med target. Funkade ganska ok om jag riktade in honom på targeten först. Då kom Micke med en boll till o vi tog vid att kasta bollar istället. Funkade mycket bättre. Körde även apport med boll. Han kom till och med in i position med den! Sedan tog jag båda bollarna och körde ställanden och lägganden. "LIGG". Kastade iväg bollen när han lagt sig. När han var på väg in hojtade jag "LIGG" igen o när han la sig - med bollen i munnen, hivade jag iväg den andra bollen. I min drömvärld skulle han ju släppt den första. Men nä, så fungerar inte pudeln. Man skall ta den med sig. Så då fick jag hämta den som han inte fick plats med i munnen. I ivern skuttade han iväg ett par steg med en boll i munnen. Då hojtade jag "STÅ" istället. O iväg med nästa boll. Hade jag tur bytte han boll ibland. Ibland fick jag båda två. Men grejen är att belöning med två bollar tog skruv. Nu har jag snart läggandet befäst.   

Där bröt vi. Jag kände att det var bäst. Innan något gick fel. Tack och lov är det en och en halv månad kvar till LK1 debuten.

//Annika