Skulle ju så sallad igår. Ur den andra odlingsbänken skulle jag flytta en fläder. Men istället blev det så att vi grävde ner jordankare där flädern skulle blivit satt. Idag har vi fått i det sista ankaret och jag har kapat reglarna i lagom längder och passat in armeringsmattan. Så tadaaaa! Nu har vi en färdig spaljé på platån och tanken om att få en medelhavsinspirerad krydd- och odlingsplatå börjar ta form på riktigt. Visionen blir tydligare. Vi skall fortfarande ha en del blommor där. Rosor och pioner. Riddarsporre och salvia i vitt och blått. Luktärt i vitt och blått. Lavendel i vitt -om de överlevt vintern. Några dagkåpor skall få täcka fötterna på spaljéns reglar - jordankarfästena är ju inte supersnygga... men sedan blir det en del ätbart. Kryddor som rosmarin, timjan, basilika, oregano och givetvis mynta. Brytbönor skall få göra luktärten sällskap på spaljén. Sallad har jag sått i den ena odlingslådan och det skall bli det i den andra oxå. När jag väl flyttat flädern...

//Annika

Snart är det maj och själv känns det som att man knappt reagerat på att vintern är över. Vilket visserligen inte är så konstigt: den har varit galet lång i år. Vi har haft is på dammen sedan i början på december åtminstone. Det är snart 5 månader. Idag flyter det omkring ett tunt issjok som Leia hackat på och minimerat.  

En annan orsak till att det känts som att både mars och april bara svischat förbi är att min tillvaro varit mer än fullspäckad. En av orsakerna är att jag just nu läser 7,5 högskolepoäng utöver min heltidstjänst. Dessa poäng läses dessutom in under mars, april och maj. Våren medför även att när ljuset återvänder så återkommer lusten att fixa och dona hemma. Plötsligt syns alla brister så tydligt. Fix i form av innertak och utbyte av trasiga kakelplattor och vidare till planteringar och sådd när vädret tillåter och det går att gräva.

7 hundar kräver dessutom sitt. Trots allt har vi 6 hundar som är vana vid aktivering och jobb på olika nivåer. Mitt i allt väntar vi ytterligare en valpkull. Vi är visserligen två, varav den ena är egenföretagare med allt vad det innebär. Jag gör vad jag kan för att bidra till att verksamheten rullar. Det senaste påfundet är halsband, vilka skall tillverkas. Det ihop med att symasinen just nu går varm för att skapa klänningar till vänner och bekanta. Studenter och fester avlöser varandra. Det är svårt att säga nej när man kan vara med att bidra till så viktiga dagar i människors tillvaro. Dessutom gör jag det så gärna - det gör mig glad att kunna bidra till sådant. Det blir annat som får stryka på foten. Oftast tiden för umgänge med familj och vänner. Dygnet har tyvärr bara 24 timmar och jag sover 7 av dem, 8 av dem jobbar jag och 1,5 h tillbringas i bilen till och från. På resten av tiden så klämmer jag alltså in klänningssömnad, vidareutbidning, hundträning o hundvård, husrenovering, trädgård utöver allt det vardagliga. Kanske inte så konstigt att jag är lite kort i tonen och trött över lag. Det är en sådan period. Majoriteten av oss som har familj och jobb och fritidsintressen vet att det är så det är. Som väl är går det över. Det vänder och plötsligt lossnar det.

Jag vill nog passa på att rikta ett tack till dem som har förståelse för min tillvaro just nu, som står ut med att jag inte är jätteduktig på att höra av mig, eller som får korta mess ifrån mig, eller som till och med förstår mitt behov av att dra mig undan för att få fas på tillvaron. Jag ser fram emot en sommar med massor av umgänge med er. Förhoppningsvis kan det ske i de delar av trädgården vi fått ordning på. Jag lovar att bjuda in till grillfest.

//Annika