Inhandlade gräsfrön på väg hem från jobbet idag. Granngården är ju en butik som en annan inte har haft möjligheten att springa ner dörrarna på tidigare, men nu när man jobbar i Varberg så finns det en sådär lägligt i närheten så att det bara är att sticka in huvudet. Gjorde mitt första besök där idag och såg väl ut som en lätt förvirrad höna. I arbetskläder dessutom. Skulle ju bara... Visade sig att en-kilosförpackningarna på just de där gräsfröna jag skulle ha var slut. Of course. Slutade med att jag åkte hem med en 3-kilos förpackning. Till ett skamligt bra pris. "Säsongen är ju ändå nästan slut" sa expediten som hjälpte mig. Jag log mitt bredaste leende och bekräftade att jag ju verkligen var ute i sista stund och betalade fort!

Så nu är gräsfröna utspridda och jag har frön som kommer att räcka till den andra delen av entrén och gräsmattan som skall anläggas under fruktträden nästa sommar. Hoppas jag. Nu undrar jag hur lång tid det tar innan fåglarna har upptäckt att det ligger mat på backen.... O.o

//Annika

Ni som följer mig - jag vill informera om att jag inom kort kommer att få en ny bloggadress. Det är på grund av att bloggagratis.se bytte domän till bloggplatsen.se. Det är längesedan det gjordes och det är väl dags för mig att hänga på det bytet. Så lägg in länken liffueridt.bloggplatsen.se istället så ni kommer rätt.

//Annika

Det är inte klokt vad fort tiden har gått. Men det har å andra sidan hunnit hända en hel del.

Semestern inleddes första veckan i augusti. Svärföräldrarna kom på besök. Deras resa ner blev ett mindre äventyr när husbilen de hade hyrt visade stå på randen till att skära så de fick köra "vanlig" bil ner. Det är en ganska tuff resa att köra 150 mil. När de åkte hem igen efter en dryg vecka hade båda Peugoterna fått en genomgång och den gröna blev utlagd på Blocket och hela entrén var röjd och städad och tippen hade fått ett par besök med släp. TACK! Sedan hann jag inte vara ledig många dagar förrän jag började det nya jobbet på Räddningstjänsten Väst. En veckas jobb och så var det dags för Gotland. Med oss dit hade vi Ida och hennes mamma Tuula. Jag är så sjukt tacksam över att få ha kvar mina bonusbarn i min tillvaro och ha en så fantastisk relation med dem även om relationen med deras far är slut sedan flera år. Sedan kanske folk borde ställa sig själva frågan hur det kommer sig att min relation med dem är bättre än den de har med sin egen far. Men det är inte upp till mig att informera dem.

Med oss till Gotland hade vi även Rocky - pappa till vår Storm-kull och som varit på kollo hos oss under augusti. Honom ställde vi ut i Visby och han kunde åka hem med ett cert och ett reserv-cert. Lysa fick med sig ett reserv-cert, Yzma fick med sig TVÅ och Nala plockade hem ett cert och ett CACIB. Så plötsligt har vi två tikar som jagar sista certet... Så kan det oxå gå. Augusti var med det slut. Jag med tror jag. Semestern blev ingen tid för återhämtning direkt - om man undantar fina dagar på Gotland. Men även Gotlandsvistelsen tar på krafterna med bilresor och utställning. Dessutom fick vi ta bort Nova dagarna innan vi åkte till öjn, vilket var oerhört tungt och sorgen har varit enorm. Så just nu känns det inte som att man haft semester alls.

September har också rasslat förbi. Det nya jobbet har tagit all tid och kraft och jag kan knappt komma ihåg vad vi har gjort. Anna har varit i Norrland och på vägen dit åkte hon till Högbo och ställde ut. Där tog Yzma sitt sista cert och blev svensk utställningschampion. I övrigt har vi haft en fantastiskt fin första höstmånad. Vilket väder! Och det tycks bara hålla i sig. Första oktoberveckan har varit helt ljuvlig. Förra helgen tog vi upp kryddorna och jordgubbsplantorna ur planteringslådorna runt pergolan och satte dem istället i odlingsbänkarna vid fruktträden. Där skall de få övervintra och förhoppningsvis kan de flytta ner till våren igen. Vi kan konstatera att vi glömt att gödsla dem. Inte en enda gång under sommaren har vi gjort det. Det måste vi komma ihåg nästa år.

Listan över vad som behöver göras i trädgården bara växer men igår började vi ta itu med den igen. Planteringen vid bilarna som Anna började gräva i under våren har minskat ytterligare under helgen. Jorden har vi burit upp till entrén och där murat upp en plantering för en klätterros som skall återföras till fasaden. Den har vuxit där förut, men när den stora planteringsbänken togs bort på grund av fuktpåverkan på grunden så fick den flytta. Igår fick den flytta tillbaka efter att den gamla bänken till slut är ett minne blott och marken jämnad. Vi la ut tramplattor och satte sten och gjorde en ny plantering.

Bergenian vi tog bort ersattes i helgen med jättedaggkåpa och så har vi även satt tulpanlökar i vitt och rött i olika höjder. I somras satte vi även vita Asperin-rosor i slänten där stefanandran vuxit tidigare. Det tar sig och när jag åkte till jobbet tidigt i morse var jag tvungen att stå och titta på entrén en extra stund. Trots värk i hela kroppen - har till och med ont INNE i händerna efter att ha finfördelat jordkockor - så känns det riktigt bra. Nu skall vi bara uppbåda kraft att ta itu med ytan till höger om entrén oxå.

Till våren skall vi förhoppningsvis kunna måla om grunden så att den blir vit. Då kommer den röda klätterrosen verkligen komma till sin rätt.

//Annika