Varför hinner man inte med det namnet vill och borde när det ändå är långhelg? Lördagen gick i passivitetens tecken. Foten var svullen igen på fredagen efter att ha ägnat 7-8 timmar till att köra/åka bil under torsdagen och fredagens trädgårdsarbete bidrog inte till att göra det bättre... men jag fick färg under dagen i trädgården i alla fall. Sedan saknas ibland initiativförmågan och drivkraften till att sätta igång. Det är nog en sådan period över lag nu.

Idag har jag åtminstone sytt på studentbalklänningen. Den skall vara färdig om 9 dagar. Samtidigt har Anna skruvat ihop en ny Billy-hylla i samma rum där jag försökt arbeta. Den är på plats i alla fall. Det blir bra när det är färdigt och alla lådor, skrymslen o vrån är genomgångna o skräpet utrensat o inte belamrar hallen. Inte där än. Men det kommer väl...

//Annika

Gräsmattan blev klippt idag för första gången i år. För även om vi inte haft någon vinter att prata om, så har våren inte omfattas av någon direkt värme. Visst. Det hade förmodligen gått att klippa alldeles utmärkt redan förra helgen... Men vissa saker verkar sitta lite längre inne än andra. Jag har dessutom nu fått ut 4 säckar med toppdress på drygt en tredjedel av gräsmattan och hägnat in ytan lite hjälpligt. Nya gräsfrön är utspridda och förhoppningsvis (*räknar med att ni håller tummarna för att det lyckas*) så hinner de gro hjälpligt till studentmottagningen om 4 veckor.

Nu skulle jag behöva hitta kraft att mylla ner kogödsel vid ligusterhäcken, sätta tomatplantor i krukor, flytta jordgubbsplantorna, sätta ner salladsplantorna och täcka odlingslådan med fiberduk. Men nä. Just nu skiner solen o vinden har mojnat en smula. Så jag sitter här en liten stund till och passar på att njuta. Det är väl det man skall ha sin trädgård till, inte sant.

//Annika

PS. Hälften av jordgubbplantorna är nu flyttade och jag har ikväll roat mig med att vattna den nysådda gräsmattan. Jag tror det är första gången sedan jag köpte huset som jag ägnat gräsmattan lite kärlek. Ja, jag inser att den behöver gödning och vatten för att hålla sig fin - men gräsmatta har liksom inte varit min grej tidigare. Som väl är så lär jag mig. Jag inser någonstans att Plantagen kommer att få ett nytt besök imorgon för jag behöver topdress både till den gräsgång jag anlade förra året uppe på platån, såväl som den som anlades på framsidan... Har jag fått det att gro får jag väl se till att hålla det vid liv.

Tulpaner har ju knappt varit någon idé att sätta här - där man har rådjuren och älgarnas autobahn intill tomten... De som med liv och lust har grävt upp allt från jordgubbsplantor till de finaste Persian Pearl-tulpaner jag satt. Men man blir ju innovativ när man kämpar för något. Pergolan och dess planteringslådor visade sig vara ett smart drag för jordgubbsplantorna redan förra året. Jag hade även framgång med de röda barock-tulpanernar jag satte lite i skymundan i entrén. Just den framgången plockade fram ett visst mått av djärvhet i mig i höstas och jag roade mig med att sätta ner 60 tulpanlökar i entrén... röda och vita i två olika höjder. Gissa om det är med glädje jag kan delge att de står i full blom och har fått vara ifred. Än så länge.

Jag vs Rådjuren 1-0.

//Annika

Våren har kommit igång på allvar. Jag har inte hunnit förkultivera ett endaste frö. Björkarna har musöron, rosorna är obeskurna.

Idag har jag i alla fall fått hjälp av mor och fyllt skåpbilen med skräp och kört ett stort lass till återvinningscentralenn. Nu går det att börja städa uterummet och förbereda det för sommaren. Men inte minst - att kunna göra i ordning så att det går att duka upp buffén där om en månad.

På vägen hem tog vi en vända om Plantagen. Jag kom ut nästan 1000 kr fattigare: 5 säckar toppdress för att försöka få ordning på gräsmattan, 5 säckar kogödsel för jordförbättring, 3 tomatplantor varav två för ampel, 2 broccoliplantor o 2 blomkålsplantor. Ja vad gör man inte när man inte hunnit förkultivera... Jag hittade även vinca minor i vitt så det fick åka med 2 st 6-pack hem. Förhoppningsvis hinner jag med att lägga om plattorna och få plantorna i jorden innan det är dags för studenten.

Väl hemma satte jag spaden i jorden och vände ner nästan en hel säck kogödsel i den gamla rabatten intill stentrappan längs gräsmattekanten. Där växte det praktlysing för många år sedan. Dem har jag ju grävt upp och först satte jag spirea plantor där - som skulle bli som inramning till gräsmattan. Men när dammen flyttade ner en nivå så blev spireahäcken där helt fel. Den dolde ju dammen. Spireaplantorna fick istället bilda en komplett häck längs långsidan på gräsmattan. När jag sedan byggde pergolan förra somaren så konstaterade jag att det var helt rätt drag att flytta dem. Men sedan dess har det varit tomt o jag har funderat en del på vad jag skulle sätta där istället. Nu har jag bestämt mig. Det kanske inte alls blir rätt - men jag älskar lavendel och doften av den så jag har tagit upp de gamla lavendelplantorna som övervintrat i planteringslådorna och satte dem där. De kommer förhoppningsvis ge fägring, funktion och doft och bilda en låg häck som inramning. Jag skall bara försöka klura ut en snygg övergång till växterna runt dammen. Heucera, hosta och daggkåpa.

Anna fick ett japansk körsbärsträd i dvärgformat födelsedagspresent och den har jag idag planterat i sluttningen vid dammen så att man ser den från entrén. Den kommer förhoppningsvis bilda fond till det asiatiska temat i entrén ihop med blodlönnen som står intill.

Den rabattkant Anna började gräva ut förra året för att göra parkeringsytan större fick ju förra året aspirinrosor och myskmadra, vilka jag beställde från Horto Green. De har tagit sig fint. Myskmadran har redan knoppar och den kommer att gå fint att dela på senare i år för att få den att breda ut sig ordentligt. Jag hade dock gett upp hoppet om klematisen jag satte förra året. Men vid närmare koll så tror jag faktiskt att det kan finnas liv i den! Den är ju ganska sen så nu gäller det att skydda "fötterna" på den så kanske den trots allt kan komma.

Broccolin och vitkålen jag köpte på Plantagen idag satte jag i planteringslådan jag tagit upp lavendeln ur. Där växer fortfarande myntor, timjan, citronmeliss o gräslök som behöver flytta ner till sina platser runt pergolan igen. Liksom alla jordgubbsplantor ur den andra stora planteringslådan. Men det ämnar jag med varm hand överlåta till Anna. Imorgon skall jag nämligen skära ut och tråckla ihop en balklänning för sin första provning.

//Annika

Insåg häromdagen att det bara är två månader kvar. Om drygt två månader tar min lilla tös studenten. Man blir så rörd att man blir tårögd och stolt så man spricker. Studentmössan är beställd. Datum klart.  Partytält till trädgården fixade. Balen mer eller mindre bokad. Balklänning... ja den skall mamman givetvis sy. Något annat hade varit otänkbart. Så vi satte oss ner på ett fik för ett antal veckor sedan och käkade brunch ihop och skissade ihop lite tankar. Sedan begav vi oss till Gårda Textil. Vi kom ut därfrån någon timme senare och många hundralappar fattigare. Med oss hade vi en mörkröd crepe-satin av siden i en helt ljuvlig kvalitet och en broderad sidendupion.

Livet skall sys som korsett av den broderade dupionen som går i en grå-grön ton med broderade blommor i röd-blått och gröna blad. Snörning bak och planchett fram. Kjolen skall sys i en sjöjungfrumodell med slits. Skor... vet jag inget om än alls. Hon har i och för sig ett par asläckra svarta babydoll-stiletter som kan bli helt perfekta.

Håret skall sättas upp i en svinrygg är det tänkt och ev kommer det att dekoreras med gröna blad för att ta upp färgen ur livet. Leias hår är numera mörkrött och tvinnat i dreads så det kommer att bli sjukt häftigt!!

Åh, jag är så avundsjuk! O hon kommer att bli jättefin! Min unge!  

Mat till mottagningen har oxå varit ett ämne som har och kommer att stötas och blötas. Det blir buffé, det är vi överens om och den skall bli vegetarisk. Fisk, ägg och mejeriprodukter kommer att ingå, men det skall finnas även veganska rätter. Det här blir en utmaning för oss. Tanken först var att ta in allt med catering, men kostnaden har visat sig bli ganska diger för det. Beror givetvis på antalet gäster, men jag vet hur det är med vår familj. Vi är inte få och jag vill att hennes vänner skall känna att de oxå kan komma. Så här kommer mormor och mina mostrar få rycka in. Fast det vet de inte än. Tror jag. Även om jag misstänker att de anar... :-D Det blir till att börja botanisera bland vegetariska pajer, snittar, sallader och bakverk. Ungen skall firas. Punkt. Det är dop, konfirmation, student, examen och bröllop som ger upphov till kalas och eftersom hon valde bort konfiramtionen så får vi fira lite extra den här gången. Kalas skall det bli om jag har det minsta att säga till om.

Med min vanliga tur så lär jag sitta med ena foten i valplådan samtidigt och kan redan konstatera att det är utställning i dagarna två direkt efter... Hups. Full fart in i kaklet.

//Annika

Det är inte kokt vad tiden bara går! Det är redan slutet på MARS! Jag har inte hunnit få ett enda frö i jorden för den här säsongen. Förpåsarna står på rad, men det har bara inte hunnits med. Inte ens alliumbollarna hann i jorden innan vintern gjorde sin visit. De har börjat gro i påsen. Får se om de går att peta ner till helgen...

Det här årets valpplaner har tagit allt tid hittills ihop med det nya jobbet. Herregud. Vad tänkte jag när jag bytte jobb...? Jag fattar verkligen inte. Men det är också en erfarenhet. Det i sig har i alla fall fått igång en process i hjärnan om ifall det verkligen är det här jag skall hålla på med. Jag tror inte det. Jag vill öppna hunddagis eller pensionat istället. Säkert inte lättare, men jag slipper känna mig som en åsna mellan 15 hötappar och varken veta in eller ut.

Resten av våren kommer inte att bli mindre hektiskt. På annan dag påsk börjar vi leverera Yzmas valpar och sedan dröjer det inte många veckor förrän nästa kull dimper ner. Jag är utsedd till delegat till klubbens fullmäktige, så där går ytterligare en helg. Vi väntar på Nalas löp och därmed ytterligare en kull.

Jag har i alla fall fått ett litet tillskott i familjen. Hon heter Ginny. Trots alla drömmar om en brun pudel så blev det återigen en svart. Hon är dotter till Yzma och skall bli kvar hemma tills vidare.

//Annika

Med det har även mina funderingar över livet och tillvaron börjat ta fart på nytt. Jag funderar en del över vad jag gör, varför och vad jag själv vill. Hur jag vill att mitt liv skall se ut.

Jag kan konstatera att jag får direkt ångest av att hantera vissa frågor och vissa människor. Det bidrar inte till mitt välmående och sådana faktorer vill jag eliminera. Det finns de som tycker att mitt sätt att agera, uttrycka mig och mina åsikter är fel. Det är ok. Det får de. Jag kan inte hindra dem. Precis lika lite som de får lov att hindra mig. Jag kan däremot välja bort dem ur mitt umgänge. Vilket jag gjort och gör. Ju äldre jag blir desto mer egoistisk blir jag. Jag lever faktiskt hellre ensam än ger upp mig själv och det jag tror på till följd av andras åsikter och behov. Jag tror att det kommer att bli än tydligare på flera sätt i framtiden.

Nu ser jag fram emot lite vårsol dessutom. Less på det gråmulna. Det sätter sig även mentalt.

//Annika

Jag måste börja komma ihåg en sak. Om jag vill bli firad på min födelsedag så får jag själv se till att det blir gjort. Nog för att jag har ett visst motstånd för julen - eftersom jag är av åsikten att det är ett kommersiellt och religiöst dravel som är pådyvlat av en maktelit som är helt förlegad i vårt samhälle idag. Men födelsedagar har jag alltid tyckt varit värda att fira och gjort med liv och lust, varför även Annas brorsdotter kommer att få ett par alldeles urljuvliga tofflor vi hittade på julmarknad i Oslo i födelsedagspresent av oss. Den köphysteri som råder kring jul för att fira en förekomst som inte en levande själ varit med om är i mina mått mätt inte klok. Däremot hyser jag en oerhörd glädje i att fira någon som finns här och nu och som förgyller vår tillvaro med sitt väsen. Märkligt nog verkar min omgivning vara av helt motsatt åsikt. Man tar av en mycket ansträngd ekonomi och skickar julklappar kors o tvärs till och med till vänner och bekanta man inte skall fira jul med, men bemödar sig knappt med att lyfta telefonluren när man fyller år. Man lägger tusentals kronor på julshopping och låter till och med en del få välja sina egna julklappar men när det kommer till att samla in några kronor till en finare födelsedagspresent till någon annan, så knorras det.... "SÅ mycket...!? Det är ju lite svårt att hitta 100 kr per vuxen så nära jul". Så nästa år skall jag försöka komma ihåg att be folk komma och fira mig för onekligen gör man inte det om man inte får en skriftlig inbjudan i det här landet.

//Annika