Och med den förkylningen från helvetet. Var dålig innan jul och försökte ta det lugnt så att jag skulle fixa julfirandet. Vilket i år förlades till London! Definitivt My cup of Tea! Det gör jag jättegärna om! Inga förberedelser, inga julklappsinköp -mer än lite skänkta pengar till UNHCR och musikalbiljetter till Leia på plats. Julaftons morgon lyfte planet till Gatwick och vi checkade in tidigt på Grange Fitzrovia Hotel. Hotellet var centralt beläget med promenadavstånd till mycket. Vi begav oss direkt till Stable Markets i Camden - där Leia jobbar på The Cerial Killer Café. Vilken häftig miljö! Hon har verkligen hittat rätt plats. Lite oro över boendesituationen råder då de en vecka tidigare hade fått flytta ut från sitt rum. Nu bodde hon i ett rum tillfälligt då den nya hyresgästen planerade inflytt den 1/1. Men det brukar reda sig.

Vi gjorde London i några dagar. Julmiddagen bestod av fish and chips och juldagen rörde vi oss på spöklikt tomma gator. London stänger på juldagen... Inte ens kollektivtrafiken var igång så vi promenerade desto mer. Mötte upp Leia i China Town o käkade middag på en Kina-restaurant och därefter tofflade vi tillsammans till hotellet, köpte med oss en flaska vin o lite snacks o tillbringade kvällen bubblandes om livet o tillvaron. China Town har rätt många ställen öppna trots att det var juldag. Annandagen promenerade vi om inte ännu mer. Om det var tomt på gatorna på juldagen så är Boxing-day motsatsen! Helt galet vad folk det var överallt! Lunch intogs i China Town - den här gången beställde vi DimSum. Så grymt gott o vi blev tokmätta! På kvällen mötte vi upp Leia vid TGI Fridays för middag och därefter gick vi ner till Lyceum Theater för att se The Lion King. Fantastisk föreställning! På söndagen sedan så checkade vi ut relativt tidigt men fick ändå lämna bagaget i bagagerummet på hotellet. Snacka om service! Vi tog vi en vända på Harrods och åkte därefter till Stable Markets för att säga hej då till Leia. Tillbaka till hotellet för att plocka upp väskorna och ta oss till Waterloo. Vi upptäckte nämligen redan första dagen att tågtrafiken till Gatwick var inställd hela helgen på grund av svårarbetat så fick hitta en alternativ väg. Med hjälp av EasyBus. Det var en upplevelse. Dels att hitta dem på Waterloo, sedan att få plats på bussen som tog 14 passagerare och dessutom komma i tid till flyget... Färden var lätt mardrömslik. Chauffören fotograferade, signerade passagerarlistor, körde som om plattan i mattan var enda läget på bussen. Ett tag trodde jag att vi skulle åka av i en skarp kurva. Väl framme gick incheckningen smidigt men sedan blev vi sittande i gaten. En timme efter utsatt tid släppte man på oss. De hade fått packa om planet för en av passagerarna hade fastnat i säkerhetskontrollen och fick inte följa med...

Väl hemma mitt i natten så var jag tacksam över ett par semesterdagar. Som jag tillbringade sovandes. Visade sig sedan en vecka senare att det inte var så konstigt. Jag blev dunderförkyld! Så där så jag trodde halva huvudet skulle falla av. Nässpray utskrivet och det ihop med Naproxen blev kuren för att få ordning på det.

Nyåret försvann utan att jag eg reflekterade och i vanlig ordning så firades inte min födelsedag heller. Nejdå jag är inte bitter... Antar att Londonresan jag köpte var födelsedagspresent till mig själv. Hups. Känns som att det börjar läcka ut batterisyra ur själen snart. Jag får göra något åt det när jag känner att jag har ork och glädje i tillvaron nog så att jag kan ta itu med det. Var sak har sin tid som sagt.

Idag har det snöat. Mer än det gjort sammanlagt på ett par år tror jag. Jag fick inte ut bilen i morse och när jag hade klivit upp och börjat leta snöskyfflar så försvann strömmen. Så det gick inte att hitta något alls i mörkret. Det har varit kaos på vägarna, avåkningar, stopp och olyckor. Då var jag tacksam att jag har en chef som tyckte jag skulle jobba hemifrån idag. Fick koka morgonkaffet på gasolplattan ute och lyckades beta av ett par punkte på min att göra lista. Det är annars inte set lättaste på mitt jobb numera. Arbetsro är en bristvara och det får man i alla fall hemma. Även om man pausar för att släppa ut hundarna och ta en lunchpromenad så är det ändå mer effektivt än när man sitter på jobbet.

Nu ska jag göra kväll för imorgon är det dags att ta sig till arbetsplatsen igen. Tidigt.

//Annika

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Frosten är ut marken och tack vare en mild vinter så har det gått att gräva redan i ett par veckor.   Förra helgen roade jag mig med att ta upp en av de gamla odlingslådorna uppe på terrassen vid växthuset. Den har de börjat murkna. Där har jag n...

Så vad ska man hitta på 2017 då?   Förhoppningen är att jag ska hitta tillräckligt med tid åt att ta vid spårträningen på allvar så att jag kan starta Ginny i spåret. Yzma ska starta sin första "riktiga" lydnadstävling i januari. Har inga förhopp...

Tiden går bevisligen fort. Trots att vi inte haft några valpar den här hösten så har det uppenbarligen rasslar förbi. Sommarsemestern avlöpte väl. Trots en del missöden med husvagnen. Körförbud, elfel, ombesiktning o en kyl som ena stunden funger...

Jag hann förstås jubla lite för fort över kylskåpet igår kväll. När jag fått kylen tillbaka på sin plats o ännu senare gick ner för att kolla så att den fungerade: så gjorde den givetvis inte det. Vad #svordom liksom! Så jag kopplade ur gasol och el ...

I torsdags kom ytterligare en riddare till undsättning. Den här gången i en svart kinesisk jeep. Be mig inte stava till namnet för det kommer inte att bli rätt. Men med Anders hjälp så fick vi igång bromsljusen och händig som han är fixade han även d...